Skolpolitik I svensk grund- och gymnasieskola går i dag drygt 1,5 miljoner elever. Skolan är den plats där elever, liksom lärare, spenderar lejonparten av sin vakna tid. Det är av forskning välbelagt att inomhusklimatet har stor påverkan på människors koncentrationsförmåga och sätter därför stor prägel på både mående och prestation, skriver Andreas Örje Wellstam, Swegon…

Kan det vara så att det läses för lite i grundskolan och på gymnasiet, att studenterna inte fått tillräcklig träning i läsandets konst? Det skriver tre forskare vid Malmö universitet.

Borde inte Jimmie Åkesson och hans ”Sverigevänner” oroa sig över att svenska friskolor kan ägas av ryska, iranska och kinesiska intressen? Tydligen inte, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Lärarprofessionen är liksom många andra professioner, såsom läkaryrket och juristyrket, mycket komplex. Ännu mer komplex blir den genom att det finns flera olika inriktningar på lärarutbildning. På samma sätt som att medicin är vetenskapsområdet för läkare och juridik det för jurister, behöver lärarna ha sitt eget vetenskapsområde, som förslagsvis skulle kunna kallas för praktisk pedagogik,…

”Vi förväntas tiga still om bristerna och de risker som den här reformen innebär” skriver läraren Towe Falk i en debattartikel om Skolverkets digitala provplattform. Här svarar Skolverket på kritiken.

Vi människor klarar av betydligt mer än man tror. Det framgår i Kristina Ståhlnackes krönika, och i hennes arbete med personer med intellektuell funktionsvariation.

Trots tal om likvärdighet uteblir stödet i tidiga år. För att återupprätta en svensk skola i världsklass krävs både tydligare förväntningar och ökat stöd vid skolstarten, skriver Maria Bengtsson Hurtig, specialpedagog.

Avslöjandena om regeringens satsning på akutskolor kommer inte som någon överraskning, anser specialläraren Niclas Fohlin, utan är en typisk konsekvens av populistisk skolpolitik.

Sverige står nu mitt i en läskris. 24 procent av eleverna i årskurs nio går ut som funktionella analfabeter – de förstår inte vad de läser. Det är en skyhög siffra i ett land som kallar sig en kunskapsnation. Det skriver läraren Filippa Mannerheim.

I klippen skildras lärare som är slappa. De låter eleverna kolla film i datorn på lektionen och sitter själva med telefonen. Om du som läser detta är lärare på en kommunal skola är det alltså så Jensen ser på dig, skriver Kalle Sundin på ledarplats.