Det kan inte vara acceptabelt att år efter år stillatigande se på medan allt fler pojkar misslyckas i skola, skriver läraren Therese Rosengren.

Kanske är de enklaste lösningarna ibland är de bästa? Som att lita på oss lärare, skriver HP Tran som har läst Linnea Lindquists bok.

Svenska elever är för dåliga på matte och bland dem som är bäst väljer bara en fjärdedel att söka till en ingenjörsutbildning. Väl där tar hälften av studenterna aldrig examen. Välkommen till ingenjörslandet Sverige, skriver DN:s ledarredaktion.

Kritik mot skolutvecklingsföretag är ofta befogad. Men skolutveckling på rätt sätt kan innebära stora vinster, skriver ämnesläraren Anton Sjöstedt.

En överteoretisering av högre utbildning har gjort att livslångt lärande och praktiskt yrkeskunnande har missgynnats. Praktiska kunskaper behöver värderas högre, skriver Erik Hedlund, fil dr i pedagogik.

Reformivern har varit ett sänke för lärarutbildningen. Yrkets status försvann med ivern att sudda ut alla hierarkier. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Tusentals och åter tusentals utbildningsmässigt bortglömda har fått en utbildning och ett ökat självförtroende på folkhögskolorna, skriver Allan Sundqvist, tidigare rektor på Studieförbundet Vuxenskolan.

Skolan och industrin måste arbeta tillsammans om företagen ska hitta rätt kompetens. Det skriver Matilda Molander på ledarplats.

Regeringen nedvärderar musik som kunskapsområde. Minskar chanser till både bred bildning och spets, skriver Liv Beckström på ledarplats.

Pojkar sackar alltmer efter flickor i skolan. Trots att problemet varit känt länge görs inget åt grundorsaken, nämligen att modern pedagogik missgynnar pojkar. Det skriver Daniel Åkerman på ledarplats.

Då räcker det inte med ett rum med böcker utan det behövs skolbibliotekarier som kan vara en del av skolans pedagogiska verksamhet och bidra till att utveckla elevernas läsförmåga, skriver Helene Öberg, ordförande, Svensk Biblioteksförening.