I dag har barn och ungdomar sällan tråkigt. Samhället har förändrats sedan 1900-talet – så även barns uthållighet. Men handen på hjärtat, är vi förvånade? Det frågar sig Ola Mårtensson i en krönika.
Universitetsläraren Christian Norefalk önskar att dagens skola erbjöd mer kris, eftersom skolan bör ge förutsättningar för nya generationer att våga förändras, omvändas och rubbas. Han menar att kris är förbundet med vändpunkt, förändring, rubbning och att god utbildning handlar om just det.
Har de förmågan och viljan att läsa in ett högskoleförberedande program så låt dem göra det, men tvinga inte in alla i ett fack, skriver matematikläraren Anna Persson.
Tonåringar kan inte koncentrera sig i mer än några minuter och gymnasieelever läser läxor med mobilen i hand. Det är inte konstigt att skolresultaten dalar, skriver DN:s Susanne Nyström.
Medan Vårdförbundet tar strid för sina medlemmar och drar strejkvapnet för att visa att de menar allvar med den katastrofala arbetsmiljön för vårdpersonal, så gör lärarfacket ingenting. Det skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans
Jag kan bara förutsätta att eleverna lärt sig ”enkla former av hantverkstekniker”, för så står det i kursplanen, men jag har ingen aning om vilka hantverkstekniker deras tidigare lärare valt att undervisa i, skriver slöjdläraren.
Reportaget om trollfabrikers desinformation och svartmålning av politiska meningsmotståndare har på ett skrämmande sätt tydliggjort att det finns reella hot mot det demokratiska samhället. Nu krävs ett brett och kraftfullt försvar för det demokratiska samhället och här kan Sveriges folkhögskolor spela en avgörande roll! skriver representanter för Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation - OFI