Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson är självkritisk till att de regeringar hon satt i fram till i fjol inte gjorde mer för att förebygga gängkriminaliteten. De borde ha satsat mer på socialtjänst och fältassistenter och punktmarkerat unga killar i riskzonen och stöttat deras familjer, enligt S-ledaren.
Högstadieungdomar i Uppsala har fått riktade erbjudanden om att utföra grova våldsdåd i utbyte mot en ”väldigt stor summa pengar”.– Att man så här konkret riktar ett erbjudande till en viss grupp ungdomar har vi aldrig sett förut, säger Magnus Jansson Klarin, presstalesperson vid polisen i region Mitt.
En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att fler ska klara skolan.
Lärare har inte det stöd de behöver för att möta skolbarn som vill prata om gängvåldet. Det menar David Gustafsson, lärare i Enskede och lokal ordförande för Sveriges lärare. Och nu efterlyser han mer hjälp.
På en skola har man ofta beredskapsplaner för olika konkreta kriser och hot. Men hur ska man som rektor agera vid en mer diffus men akut hotbild? Det fick rektorn Andreas försöka hantera efter bästa förmåga när polisen kallade honom till möte tidigt på skolavslutningens morgon. Läs hans berättelse.
Språk är makt. Det behöver mer än någonsin inpräntas i varenda politiker och beslutsfattare som styr över de utbildningsinstitutioner vi har. Särskilt nu när de vackra orden om skolans roll i det brottsförebyggande arbetet överröstas av nedskärningarnas dån inifrån skolornas verksamheter, skriver DN:s Vesna Prekopic.
Polisen har den senaste tiden fått in flera larm om personer med vapen som visat sig vara barn som leker gängkriminella. Det är skillnad i hur barn i olika åldrar leker, då barn i lågstadiet och nedåt ser det som en lek. Psykologen Johan Waara berättar varför barn leker gängkriminella.
Gängvåldet normaliseras bland unga och de blir avtrubbade och har svårt med empati. Det berättar flera lärare som Sveriges Radio varit i kontakt med. Läraren Lana, som egentligen heter något annat, berättar om en hård jargong på hennes skola.
Han lyckades klara skolan tack vare Tysklands modell för att bryta kriminella mönster – men häpnar över det grova skjutvåldet bland barn i Sverige. Nu ger Berat och de som jobbar med ”Kurve Krigen” flera råd till Sverige.