En undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att påtryckningar från såväl föräldrar som rektorer blir allt vanligare vid betygsättning. Förslagen på lösningar presenterade av samma förbund på Aftonbladets debattsida (6/12) lämnar dock en del övrigt att önska, skriver Nkp.se på ledarplats.

Lärare, som ger betyg i årskurs 4, upplever att deras elever anstränger sig mer för att förbättra sina skolresultat. Men tioåringarna kan ha svårt att skilja sitt värde som person från betygsresultatet. Det är ett par slutsatser från Skolverkets utvärdering av betyg i årskurs 4.

De flesta studenter som hoppar av utbildningen har höga betyg från friskolor, visar en ny analys. Det skriver professor Henrik Kylin.

Problemen med betygsglidning är mer utbredda och vittnar om bland annat dåligt ledarskap, skriver Mattias Svensson på ledarplats.

Noen grunnskoler bidrar år etter år bidrar mer til sine elevers læring enn andre skoler. Vi kan tallfeste hvordan.

När lektorn Tuula Maunula började på Rinkebyskolan grät hon efter lektionerna. Då gick knappt hälften av eleverna ut nian med gymnasiebehörighet. Två år senare har resultaten i Järvas skolor förbättrats rejält. Hur gick det till?

Lärarnas Riksförbund har undersökt betygsättningen bland 2 000 lärare i årskurs 4–9 och i gymnasiet.Det visar sig att påtryckningar mot betygssättande lärare är vanligt, framför allt från föräldrar."Jag har många medlemmar som hört av sig om det här", säger Lars Magnusson och kommunombud på Lärarnas Riksförbund.

Föräldrar ringer upp lärare och hotar om att byta skola om inte betygen höjs. Eller lockar rektorer med högre lön om lärarna kan tänkas ge högre snittbetyg. Betygsfusket är övergripande, och var fjärde lärare har utstått påtryckningar för att lockas vara betygsgenerösa. Totalt oacceptabelt, skriver Linda Westerlind i ledaren.

Ansvaret för orättvisa betyg ligger på systemnivå och är inte lärarnas fel, enligt Skolverket. Därför har myndigheten på eget initiativ utvärderat ett antal modeller för att undersöka om det går att göra betygen mer likvärdiga.

Det mest självklara sättet att skapa en likvärdig och rättssäker bedömning av de nationella proven är att anonymisera dem, enligt SO-läraren Henrik Isacsson och matematikläraren Johanna Eldin Ericsson. På deras skola har man gjort det i fem år.

Ett F som innebär att eleven går miste om gymnasieexamen och behörighet till vidare studier sätter sig som ett brännmärke i skinnet, både på elev och lärare. Hårdare hud än så har vi inte, skriver Charlotta Hemlin.

Fyra namnkunniga skolprofiler ger sin bild av utmaningarna som finns, och inte finns, med dagens betygssystem.