Det borde ligga i kritikernas intresse att ta bort ett system där skolor kan mygla okontrollerat med sina elevers betyg, skriver läraren André Apt.

Lärarens krönikör Maria Wiman är på väg till direktsända SVT-programmet ”Sverige möts”, där kvällens debatt handlar om skolan, friskolorna och betyg. "Jag måste få fram vad betygssystemet gör med våra barn, säger hon.

Det finns en del grundläggande synpunkter om betygssättning som behöver klargöras, skriver Göran Linde, professor emeritus i pedagogik.

Eleverna kommer generellt från socioekonomiskt välbärgade hem, har högutbildade föräldrar och det finns en ”pluggkultur” på skolan. Det är anledningarna – tror både elever, lärare och rektor – till varför Bjärehovskolan i Bjärred presterar så bra betygsmässigt. Baksidan är den skolstress som är utbredd bland eleverna.

I Lomma toppar man den svenska listan över betygsresultat medan man i Eslöv hamnar långt ner. Båda kommunerna lägger ungefär lika mycket pengar på skolan per elev, så hur kan det vara så stora skillnader?

De relativa betygen var inte likvärdiga, de fungerade inte som det var tänkt och många elever fick glädjebetyg. Betygsdebatten leder fel, skriver betygsexperten Per Måhl.

Enligt Skolverket är det ett stort problem i den svenska skolan att elever inte får likvärdiga betyg, eftersom olika lärare tolkar betygskriterierna på olika sätt. "Vissa lärare är hårdare med betygen", säger gymnasieeleven Angelina Nordmark i Borås. Hör hur Skolverket vill få till en mer likvärdig betygssättning.

Redan i början av året kunde Kalmarsunds Gymnasieförbund konstatera att medelvärdena på betygen sjunkit och enligt prognosen kommer tappet att synas även efter att årets elever tagit examen. Trenden är tydlig i hela landet.

Betygen i grundskolan och gymnasiet ska utredas – det kravet klubbade LR igenom under förbundsmötet. "Vi ser att det nuvarande betygssystemet leder till stress och utslagning för eleverna och en pressad arbetsmiljö för lärarna", säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

Hälften av huvudmännen i en ny granskning av Skolinspektionen gör inte tillräckligt för att komma tillrätta med glädjebetyg. ”De bör ha uppmärksammat problemen och de bör ha agerat” säger utredare Elina Ekberg till Altinget.

Glädjebetygen i skolan är en skandal, som bara tillåts pågå år efter år. Hur är det möjligt? skriver Expressens ledarredaktion.

I kväll sänds andra delen av SVT:s program Vetenskapens värld: Det svenska skolexperimentet, som belyser reformerna och förändringarna som inleddes i svenska skolan för 30 år sedan och som i dag av många kallas för ett skolexperiment.