Regeringen har bestämt att sökande till högskolan med de nya betygen ska placeras i en egen kvot. Det är något som Lärarnas Riksförbund ser på med tillfredsställelse.
De fortsatt stora skillnaderna mellan flickors och pojkars betyg är en fråga som engagerar många elever. Men Inga Wernersson, en av Sveriges ledande forskare på området, tycker inte att könsskillnaden i sig är ett problem.
Skillnaderna mellan flickor och pojkars betyg och resultat har inte minskat trots en rekordsatsning på jämställdhet i skolan. Forskare vet varken vad skillnaderna beror på eller hur man kan minska dem.
I alla ämnen utom idrott får fler flickor än pojkar de högsta betygen. På Granbergsskolan i Bollnäs tror rektorn att skillnaden beror på olika kulturer, och tycker att den bör uppmärksammas mer.
Inte i en enda av Sveriges kommuner har pojkarna i nian bättre betyg än flickorna. – Tjejerna är mer plikttrogna. Killar är mer rädda för att misslyckas, säger Susanna Damm, lärare i Tomelilla.
Gymnasieelevernas erfarenhet är att det är svårt att prestera på nationella prov. – Jag har alltid underpresterat på nationella proven för jag blir så nervös, säger Josefin Moberg som går på gymnasiet i Järpen..
Ny statistik visar tydliga tecken på att elever i länet inte får rättvisa betyg. Nästan hälften av eleverna som lämnade grundskolan i Åre förra våren fick högre betyg i matematik än vad de fick på det nationella provet.
De åtta bästa skolorna i Stockholm har sedan 1998 höjt snittbetyget med nästan 33 poäng. I de åtta sämsta har det sjunkit med en halv poäng. – Det är det mest otäcka jämställdhetsproblem vi har, säger Anne-Marie Lindgren, som har följt betygsutvecklingen i mer än tio år.