Många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. I mattekurserna på de teoretiska linjerna är det inte ovanligt att varannan elev höjs jämfört med kursprovet.

Genomsnittsbetyget från gymnasieskolan är en av de parametrar som Sydsvenskan använt i uträkningen av kunskapsvärde.

Endast 56 procent av niorna i Gävles kommunala skolor hade fullständiga betyg vid höstterminens slut. Det är betydligt färre än de två föregående åren. Det är oklart hur det nya betygssystemet påverkat resultatet.

Avskaffa de skriftliga omdömena från och med vårterminen i årskurs 6 då eleverna har fått sina första betyg. Det skriver Mats Strandler, biträdande rektor i Nacka.

75 procent av niondeklassarna i Oskarshamn var godkända i alla ämnen 2012. Kommunens verksamhetsberättelse visar dock en annan, högre siffra.

I den svenska skolan står lusten att lära i fokus; djupinlärning och förståelse smäller högre än plottrig ytinlärning. Mönstereleven är intellektuellt nyfiken, och pojkars dåliga betyg beror på deras "anti-pluggkultur”. Så har högtidstal om skolan låtit i decennier, men en doktorsavhandling i Lund punkterar myten, skriver Marika Formgren på ledarplats.  

Höstterminens betyg är ingen munter läsning för eleverna som går i nian på en av skolorna i Härjedalen. – Jag förutsätter att åtgärder är insatta, säger förvaltningschefen Gunnel Weinz när hon konfronteras med den dystra statistiken.

Eleverna på industriprogrammet i Hultsfred har sämre avgångsbetyg än rikssnittet. Rektorn har startat en utredning som ska förklara varför.

Elevernas personlighet avgör vilka betygen blir. Sambandet slås fast i en ny doktorsavhandling. De som drivs av oro och plikt får högre betyg.

Personligheten har nästan lika stor betydelse för vilka betyg en elev får som hur hög intelligenskvot eleven har - och skolan ser ut att gynna elever som drivs av ångest och plikt.

Söderskolan i Heberg höjde sina kunskapsresultat markant under 2012. Det har uppmärksammats av Skolverket. Rektorn Carin Källström blev inbjuden till Stockholm för att dela med sig av skolans arbetsmetoder.

Hur ska läraren kunna avgöra när betygen B och D ska sättas när det inte finns några kunskapskrav för dessa betygssteg? Det försöker Skolverket svara på i ett nytt stödmaterial.