Många behöriga lärare = stor andel elever som klarar betygsspärren till gymnasiet? Nej, något sådant samband går inte att se i Skolverkets statistik.

Nästan alla landets 20 skolor med högst betyg är friskolor som ligger i Stockholm med kranskommuner.

Andelen niondeklassare som inte klarar kraven till gymnasiet har ökat sedan i fjol, visar siffror från Skolverket. Men de elever som det går bra för har samtidigt fått allt högre betyg.

Skolverkets slutgiltiga betygsstatistik för det gångna läsåret bekräftar de preliminära siffrorna – andelen elever som inte blev behöriga till gymnasiet ökar från 12,4 procent förra året till 13,1 i år. Samtidigt ökar det genomsnittliga meritvärdet.

Mer än var tredje niondeklassare i Vingåker blev obehöriga till gymnasiet i år på grund av för dåliga betyg. Det visar Skolverkets nya statistik med lokala siffror.

Andelen elever som inte klarade betygsspärren till gymnasiet i år var 13,1 procent, en ökning från 12,4 procent i fjol. Men samtidigt ökade det genomsnittliga meritvärdet. ”De elever som det går bra för får allt högre betyg. Samtidigt är det 12.700 elever som inte lyckades bli behöriga till gymnasieskolan”, konstaterar Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Våren 2014 var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 i Sverige.

16 av 20 av landets skolor med högst betyg ligger i Stockholm. Ny statistik från Skolverket visar på stora klyftor i den svenska skolan.

För eleverna som gick ut grundskolan i våras ökade det genomsnittliga meritvärdet med 1,7 poäng till 214,8. Samtidigt ökade andelen elever som inte är behöriga till gymnasieskolan från 12,4 procent förra året till 13,1 procent i år. Det visar Skolverkets betygsstatistik.

Idag presenterade Skolverket ny betygsstatistik för årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet ökar samtidigt som allt fler blir utan behörighet till gymnasiet.

I högstadiet satsade jag hårt på att få högsta betyg, det var ett mål jag hade satt upp i mitt huvud. På gymnasiet tappade jag den känslan, trots att det egentligen är viktigare med höga betyg där för att komma in på universitetet, säger Johan Vesterlund.  

Det skulle bli mer tydligt, rättvist och likvärdigt. Men efter tre år kritiseras de nya betygen från fera håll – för att ha åstadkommit det motsatta.