Av någon anledning lyser diskussioner om något så grundläggande som vad betyg ska visa, och hur vi säkerställer att de är korrekta, med sin frånvaro. Det skriver Susanne Nyström på ledarplats.

En ny rapport från Vetenskapsrådet visar att betyg i skolan inte är så viktiga för hur mycket eleverna lär sig. Den visar också att elever som inte presterar så bra, kan påverkas negativt av betyg.

Lågpresterande barn påverkas negativt av betyg – och ingen påverkas direkt positivt. Det är slutsatsen i en stor genomgång av existerande betygsforskning som presenteras i dag. Det finns heller inget samband mellan tidiga betyg och goda Pisaresultat, slår forskarna fast.

Hittills har man från politiskt håll kommit med få förslag som berör annat än rent organisatoriska åtgärder för skolan (mindre klasser, när betyg ska ges, läxor eller inte). Enligt vår mening är det viktigare att diskutera hur betygen sätts och hur läxorna ges, skriver Marcus Nilsson, prefekt för Institutionen för matematik och Torsten Lindström, professor…

Examinerade elever med halvdana betyg från studieförberedande gymnasieprogram riskerar missa både högskolan, Komvux och arbetsmarknaden.

Betygsglappet mellan flickor och pojkar är ett problem i hela Sverige. I Osby ligger skillnaden på 49,1 poäng till flickornas favör om man jämför det genomsnittliga meritvärdet för läsåret 2013-14.

Året har inletts med en intensiv debatt om betygsåldern. Politikerna måste lyfta blicken och se till de större frågorna, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, Emil Gustavsson, Sveriges Elevkårer, och Lina Hultqvist, Sveriges Elevråd.

Till skillnad från Martin Ingvar menar dock vi att det finns hållbara vetenskapliga argument mot tidiga betyg, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola, i en replik.

Vill Alliansen nu ändra i betygssystemet för sakens skull, ändra med forskning och skolans experter i ryggen. Inför möjligheten för elever att överklaga sina betyg, skriver Matilda Hellström, Sveriges elevråd.

Det är olämpligt att göra ytterligare stora förändringar i skolan innan de som gjorts har hunnit sätta sig. Därför är frågan om betyg i årskurs 4 för tidigt väckt. Det menar bedömningsexperten Per Måhl.

Lärare tar hänsyn till annat än kunskapskraven i betygssättningen. Elevens förmodade potential och egna förväntningar på betyget är faktorer som spelar in. Det är slutsatsen i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Betygen lägger ett viktigt pedagogiskt ansvar på läraren, och utgör beprövad erfarenhet i både Sverige och andra länder, skriver Hans-Gunnar Liljenvall i svar till Kungliga Vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola.