3.000 kronor i månaden i studielön. Så lockar ­Jokkmokk unga att bli lärare. ­Yamina Sandström nappar direkt.  

Östersund erbjuder Ma-NO-lärare 3.000 ­kronor mer i månaden för att motverka lärarbristen. Ulf Hedin kan tänka sig att skjuta upp pensionen något år.        

Legitimationsreformen bereddes för fort och det har lett till stora problem. Det anser statsvetaren Maria Jarl, expert på skolpolitik. Nu efterlyser hon ett bättre samarbete mellan lärosäten och huvudmän.

Lärarnas tidning frågar sex lärare.  

Ökad statlig styrning ger inte fler tekniklärare, enligt rektorer vid Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet.      

Sofie Lehtinen valde ämnet svenska med hjärtat och inte med tanke på en framtida arbetsmarknad. Men i och med valet fick hon andra ämnen på köpet. Det var svenska som andraspråk och engelska. Och för lärare i svenska som andraspråk ser arbetsmarknaden ljus ut.    

Det som avgjorde 23-årige Niklas ­Börjessons studieval var när han under gymnasietiden träffade högskolestudenter och lärare som berättade om olika högskoleutbildningar. Och när han själv fick pröva på läraryrket.  

Det saknas en gemensam politik mot lärarbristen. Men partierna är ense om att problemet är akut.  

Lärarnas tidning har kartlagt lärarbristen kommun för kommun och ämne för ämne. Gå in och kolla hur illa det står till i olika kommuner.

Lärarbristen drabbar ojämnt, både över landet och i olika ­skolämnen. Allra värst är läget i ­teknik i Kristinehamn.

Jönköping har svårt att fylla kvoten av utannonserade förstelärartjänster. Ofullständiga ansökningar och avsaknad av lärarlegitimation är två orsaker. "Vi har hårda krav", säger Stefan Pirard på utbildningsförvaltningen.

Sverige behöver fler lärare! Statistik från SCB talar sitt tydliga språk - om tio år kommer vi att sakna 65.000 lärare. Aktörer på alla nivåer måste ta ansvar. Det handlar om insatser som gör yrket mer attraktivt både för den som funderar på att bli lärare och den som överväger att lämna yrket.