Trots att regeringen ökat stödet för att skolor ska satsa på sommarskola för att hjälpa elever att få gymnasiebehörighet, så används bara en tredjedel av pengarna.
Sambandet mellan utbildningsvetenskapen och den praktiska pedagogiken måste stärkas med tanke på skolans stora utmaningar – inte försvagas, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Alvessons skrift är problematisk och förmodligen att betrakta som oakademisk med tanke på de otydliga, anekdotiska och diskutabla syftningar som görs, skriver Göran Brante, professor i pedagogik.
Utan utbildade lärare i skolan ges inte alla elever rätt förutsättningar att inhämta och utveckla kunskaper och värden, skriver läraren Lena Rickardsson.
Behörighet är inte allt. Formell utbildning säger allt mindre om reell förmåga och lämplighet. Samtidigt faller politikerna för frestelsen att hela tiden se mer utbildning som en standardlösning, skriver organisationsforskaren Mats Alvesson.
Fristående skolor har en betydligt högre andel lärare utan lärarlegitimation än kommunala skolor. På tre orter är skillnaden 30 procentenheter eller mer. Kommunerna har i snitt 29 procent obehöriga lärare. De fristående har 47 procent.
Fristående skolor har en betydligt högre andel obehöriga lärare än kommunala skolor. I Varberg, Sundsvall och Nacka är skillnaderna som störst, visar TT:s sammanställning.
Alla landets skolor brottas med problemet att få — och behålla — behöriga lärare i alla ämnen. När fortbildning, annonsering och schemapusslande inte räcker testas mer okonventionella metoder.
Av alla elever som påbörjade ett introduktionsprogram hösten 2011 var det nästan hälften som fortsatte att läsa på ett fjärde år i gymnasieskolan. Men andelen skiljer sig åt mellan introduktionsprogrammen, visar Skolverkets statistik.
Det väntar stora ändringar av skolstrukturen i Kiruna kommun om tjänstemännens förslag går i genom. Framför allt är det bristen på behöriga lärare som är problemet – i Kiruna är bara 67 procent av lärarna inom den kommunala grundskolan behöriga.