Behörighet grundad på erfarenhet av undervisning kräver att erfarenheten kommer från en och samma skolform, hävdar Skolverket. Men domslut det senaste året ger olika besked. Nu vill myndigheten ha klarhet och driver två fall i Högsta förvaltningsdomstolen.

Det är svårt att dra nytta av erfarenhetsreglerna för den som undervisar i matematik på gymnasiet. I praktiken är det bara lärare på naturvetenskapligt program som undervisar i alla de kurser som krävs för att behörighetskraven ska vara uppfyllda.

Varannan gymnasielärare och var tredje grundskollärare saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Det visar en rapport från Skolverket som kom i slutet av september.

Kulturen ute på skolorna bidrar till att elever undervisas av obehöriga lärare. Det menar Erik Bergeå, undervisningsråd på Skolinspektionen.

Fyra av tio elever som deltagit i sommarskola i år blev behöriga till gymnasiet. Vilka betygsavgörande knutar det är som lösts genom ett par veckors extra skola på sommaren är dock oklart.

Totalt deltog nästan 16 000 elever, oftast mellan en till två veckor, i någon form av lovskola under påsk-, sommar- och höstlov. Bland de elever som gick en sommarskola fick fyra av tio gymnasiebehörighet, visar Skolverkets sammanställning.

Skolverket har för första gången tagit fram en detaljera bild av lärarnas behörighet. Tillsynsmyndigheten kallar själv läget för "alarmerande".

Varannan gymnasielärare och var tredje lärare i svenska grundskolor saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Det visar färska siffror från Skolverket, men Ljusdals kommun tycker att bilden är missvisande.

Skolverkets statistik är fakta som gör ont. Varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Nästa år ska legitimationsreformen träda i full kraft. Lagom till julen 2015 riskerar elever att få sina betyg satta av kringresande betygskonsulter som aldrig undervisat dem, skriver Lärarförbundets Eva-Lis Sirén.  

Informationsutbytet mellan grundskola och gymnasiet brister när det gäller de obehöriga eleverna. Det gör att skolorna har svårt att individanpassa introduktionsprogrammen efter elevernas stödbehov, visar en ny rapport från Skolverket.

Sex av tio rektorer tycker att är svårt att anpassa introduktionsprogrammen på gymnasiet efter elevernas behov. Dessutom uppger mer än hälften att de sällan får tillräckligt information om elevernas bakgrund och förutsättningar. Det framgår av en ny rapport från Skolverket.

Det är svårt för skolorna att individanpassa introduktionsprogrammen efter elevernas ofta stora stödbehov. Sex av tio rektorer uppger att de har svårt att tillgodose dessa behov. Dessutom uppger mer än hälften att de sällan får tillräcklig information om elevernas bakgrund och förutsättningar. Det visar en ny rapport från Skolverket.