Allt fler nyanlända och asylsökande elever kommer till skolorna. I många kommuner är läget mycket ansträngt och det gör att skolor riskerar bryta mot lagar och regler. Skolinspektionen har dock förståelse för situationen och väljer att inte ingripa.
Ta bort kravet på legitimerade och behöriga lärare. Det är en av flera omedelbara förändringar SKL vill se för att underlätta asyl- och flyktingmottagandet.
"Det är inte rimligt att 300 poäng i svenska och 200 poäng i engelska - 20 procent av gymnasiets kurser - är ett krav för grundläggande högskolebehörighet". Det skriver gymnasieläraren Anders Anderson i ett debattinlägg.
Senast siffrorna från Skolverket visar att allt fler elever i Norrköping saknar behörighet till gymnasieskolan. Olle Johansson (S), som är den politisk högst ansvarige för skolan i stan, tycker dock att kommunen jobbar bra med skolan.
14 000 elever var inte behöriga till gymnasiet när de gick ut grundskolan i våras. I Västerås är resultaten sämre än rikssnittet. ”Oroväckande”, säger Teddy Söderberg.
I juni gick 1 023 niondeklassare ut grundskolan i Gävle. Men hela 17 procent av dem, 174 elever, hade inte tillräckliga betyg för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram till hösten.
Andelen Stockholmselever som inte har behörighet till gymnasiet växer. I våras var det 12,7 procent av samtliga elever som gick ut nian. Hela majoritetens skattehöjning på 22 öre ska gå till skolan.
För femte året i rad ökar resultatet i Södertäljes grundskolor – men färre är behöriga till gymnasiet. "Klyftorna ökar", säger kommunens utbildningsdirektör Peter Fredriksson.
De flesta av dessa 14 000 elever är pojkar. De riskerar inte bara sitt arbetsliv, utan också att bli ensamma privat. Kvinnor väljer bort en man som inte utbildar sig och har ett arbete. Lågutbildade män blir betydligt mer sällan pappor än högre utbildade män, skriver journalisten Emma Leijnse.