Språkstödjare, höga förväntningar och kamratlig anda i en ”blandad” skola. Det pekas ut som orsaker bakom Bengtsfors framgångsrika resultat hos utrikesfödda elever. I år blev alla behöriga till gymnasiet.

En ny skräddarsydd utbildning ska erbjuda elever utan betyg en extra chans. Det är Naturbruksskolan i Uddetorp som upprättat pilotprojektet som tar in åtta elever i början av nästa år. Den nya utbildningen har två inriktningar, det är lantbruksdjur och servicetekniker.

På Hermodsdalsskolan i Malmö har personalen arbetat intensivt med att förbättra både miljö och betyg, men när det var dags för skolavslutning i somras var över hälften inte behöriga till gymnasiet. Nu ska betygen upp igen - och det finns en plan.

Nästan 20 000 elever tog sig inte vidare efter grundskolan, visar ny statistik från Skolverket. I Gnosjö kämpar politiker och lärare för att höja andelen behöriga till gymnasiet. "Resultatet är inte vad vi hoppats på", säger Elina Jonsson, Sveriges Lärare i Gnosjö.

Pojkarna har överlag lägre gymnasiebehörighet än flickorna. I Överkalix syns det tydligast. – Ambitionsnivå och Jantelag kan vara ett par av förklaringarna, säger Katarina Nilsson, Sveriges Lärare i Överkalix.

Strömsund går mot strömmen. Här klarar betydligt fler pojkar än flickor att få gymnasiebehörighet. Men anledningen oroar.

Vi måste våga se att en elev som kommer till Sverige som 13-åring har överträffat förväntningarna om hen har några godkända resultat när hen lämnar årskurs 9. Det handlar inte om etnicitet - det handlar om hur mycket tid och resurser vi ger elever för att nå sina mål, skriver Andreas Mörck, Almega utbildning.

En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att så många niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet.

Kravet på godkänt i ett antal ämnen för att kunna studera vidare på gymnasiet slår i praktiken ut onödigt många elever, skriver Håkan Boström på ledarplats.

Allt fler niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet, men Alléskolan i Åtvidaberg har lyckats vända trenden. På ett år har niondeklassarnas behörighet till gymnasiet ökat med 15 procentenheter och det genom ett målmedvetet arbete, menar rektor Maria Eneling.

Slutbetygen för årskurs nio sjunker i år, enligt Skolverket. Statistiken visar också att elevens socioekonomiska bakgrund spelar allt större roll. "Att det framförallt handlar om ungdomar med sämre förutsättningar hemma är ovärdigt en välfärdsstat som Sverige", säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.