När lektorn Tuula Maunula började på Rinkebyskolan grät hon efter lektionerna. Då gick knappt hälften av eleverna ut nian med gymnasiebehörighet. Två år senare har resultaten i Järvas skolor förbättrats rejält. Hur gick det till?

Ett F som innebär att eleven går miste om gymnasieexamen och behörighet till vidare studier sätter sig som ett brännmärke i skinnet, både på elev och lärare. Hårdare hud än så har vi inte, skriver Charlotta Hemlin.

I den här rapporten har Skolinspektionen granskat hur olika gymnasieskolor gör det möjligt för elever på yrkesprogram att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildning. (pdf)

Elever på yrkesprogram måste själva välja om de vill läsa behörighetsgivande kurser för att få högskolebehörighet. Men ofta skiljer sig möjligheterna mellan kvinnodominerade och mansdominerade program.

I den här rapporten studerar Vivika Halapuu hur striktare behörighetskrav till gymnasie-skolan, som introducerades med reformen Gymnasieskola 2011, påverkade elever med låga skolresultat. Rapporten visar att elever som på grund av de skärpta behörighetskraven inte kom in på gymnasieskolans yrkesprogram i hög utsträckning började sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram istället. (pdf)

De högre behörighetskraven till gymnasieskolans yrkesprogram ökade andelen elever på introduktionsprogrammen, samt studiesvaga pojkars sannolikhet att komma in i aktivitetsersättningssystemet. Det visar en ny rapport från IFAU.

I decennier har elever i tysthet slussats ut från skolan och hamnat i samhällets periferi. Det är märkligt att ingen ser att utanförskapet i Sverige framför allt kan härledas till skolan, skriver specialpedagogen Sara Bundzik.

För tre år sedan hade endast drygt 30 procent av niondeklassarna på Lövgärdesskolan i Angered betyg som räckte till gymnasiebehörighet. 2020 var motsvarande siffra 74 procent. Ett resultat som sticker ut i Skolsverige och som rektor Marika Andersson självklart är nöjd med – men…

För att yrkesprogrammen ska bli ett attraktivare val för fler elever menar vi därför att yrkesprogrammen som utgångspunkt ska ge högskolebehörighet, skriver debattörerna.

Elever med annat modersmål än svenska höjde sina betyg mest under pandemin, det visar en analys som Eskilstuna kommun gjort. Lisa Edholm är tillförordnad utvecklingschef för kommunens grundskolor och säger att gymnasiebehörigheten ökat med 4,8 procent jämfört med föregående år. "Hela ökningen beror faktiskt på våra elever med annat modersmål", säger hon.

Norretullskolan i centrala Kristianstad är en av de skolor som haft stora problem med att många niondeklassare inte blir behöriga till gymnasiet, men nu har trenden vänt och i våras var 25 procent fler behöriga än året innan.

Lärarna vågade knappt gå i korridoren. Och hälften av pojkarna fick inte gymnasiebehörighet. Men när lärarna på Cederbergskolan i Krokom ­slutade skrika hände något. Arbetsklimatet förändrades och alla elever går ut med gymnasiebehörighet.