Med höga krav, engagemang och trygghet, i form av en vuxen att kunna luta sig mot, kan den svenska skolan bli bättre – för alla. Det skriver Anela Murguz i en ledare.

Var fjärde elev i socioekonomiskt utsatta områden saknar gymnasiebehörighet, visar en kartläggning som Sveriges Radio har gjort. Men det går att vända trenden – trots svåra socioekonomiska förutsättningar har Grimstaskolan i Vällingby lyckats höja sin gymnasiebehörighet med 28 procentenheter.

Mellan noll och 54 procent behöriga lärare. Så ser det ut på landets små skolor.

Mellan 2015 och förra året har gymnasiebehörigheten i skolorna som ligger i områden som enligt SCB har de svåraste socioekonomiska förutsättningarna, ökat från 70 till 77 procent. Det visar Ekots kartläggning.

Fyra av tio niondeklassare i Ronneby går ut högstadiet utan att ha klarat kunskapskraven i alla ämnen. Det visar siffror från Skolverket. Det är den sämsta siffran i länet. Lärarförbundets ordförande i Ronneby menar att det hör ihop med bristen på behöriga lärare.

Nu har riksdagen beslutat att högskolebehörighet ska ingå som grund på yrkesprogrammen framöver. På barn- och fritidsprogrammet vid Umeå elitidrottsgymnasium finns redan den modellen. Det har ökat söktrycket, säger rektorn Henrik Ragnvaldsson.

Skolan hade lägst betyg i Sverige. Men här har man lyckats förbättra resultaten i flera år. "Vi har haft ett tydligt mål och jobbat mot det," säger Charlotta Björk, rektor för Sandeklevsskolan i Göteborg.

Miljardsatsningar, utredningar och politiska löften. Trots det har skolresultaten i de utsatta områdena svårt att lyfta. Det behövs ännu mer pengar, menar skoldebattören Per Kornhall.

Pojkarna brukar pekas ut som betygsförlorarna i den svenska skolan. Men i de utsatta områdena är det flickorna. På varannan skola i Lärarens undersökning har flickorna lägre gymnasiebehörighet än pojkarna.

På Gårdstensskolan i Göteborg klarar sex av tio nior inte gymnasiebehörigheten. Men de är inte ensamma. Var tredje elev går ut nian utan gymnasiebehörighet i utsatta områden, visar Lärarens granskning.

I denna propositionen lämnar regeringen förslag om mer undervisningstid för elever som behöver det. Förslagen syftar till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och få fler elever att bli behöriga till gymnasieskolans nationella program. (pdf)

I en proposition föreslår regeringen en utökning av lovskolan och att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas extra studietid. Förslagen ska verka för en mer jämlik skola där elever som behöver extra stöd får det. Det skapar förutsättningar för att fler elever lär sig mer och blir behöriga till gymnasieskolans nationella program.