Regeringen har givit Skolinspektionen i uppdrag att ”närmare granska hur väl betygssättningen hos de huvudmän och skolor som enligt Skolverkets uppgifter uppvisar stora avvikelser mellan provbetyg respektive ämnesbetyg i grundskola och kursbetyg i gymnasieskola följer gällande bestämmelser för bedömning och betygssättning.” (pdf)
Bedömning för lärande är ett av de mest kraftfulla verktygen för att höja elevers resultat. Och det är de svaga eleverna som förbättrar sina resultat mest. Det visar Andreia Balans forskning.
I spåren av Pisa-chocken lyfter många fram formativ bedömning som lösningen på den svenska skolans problem. Riktigt så enkelt är det inte menar forskarna. Men högstadieläraren Annika Sjödahl har jobbat formativt i tretton år.
Både formativ och summativ bedömning är viktiga delar i svensk undervisning, menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson: "Det finns ingen motsättning mellan dem."
Flertalet av de skolor som har olika typer av betygsavvikelser arbetar inte tillräckligt aktivt för att uppnå likvärdiga betyg. De brister till exempel när det gäller samverkan mellan lärare och uppföljning av skolans resultat. Det visar Skolinspektionens tillsyn av bedömning och betygssättning av 30 skolor läsåret 2012/2013.
Jag lämnar jobbet sent på eftermiddagen. Dödstrött efter kulmen på två veckors ojämn kamp med och mot otympliga skolbyråkratiska formuleringar, avsedda att uttrycka information om vad mina elever egentligen lärt sig, något som på stålblank skolkanslisvenska kallas kunskapsutveckling, skriver Björn Kindenberg, SO-lärare år 6—7, Hässelbygårdsskolan, Stockholm.
Att som lärare få en handbok i vilka ord jag ska använda i skriftliga omdömen – det känns inte bra. Då visar man ingen tillit till professionen. Det säger Åsa Dahlberg, svensklärare i Bjurholm utanför Umeå, och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.