Med ganska små medel går det att hindra ungdomar från att hoppa av gymnasiet, visar ett stort projekt. Effekterna av att inte klara gymnasiet håller i sig med åren.
I helgen samlas Lärarnas Riksförbunds vägledare för att välja ny styrelse och staka ut vägen framåt. En av arbetsgruppens viktigaste uppgifter är att stävja avhoppen, enligt en av deltagarna Lena Hartvigsson.
Att känna sig sedd och bli väl bemött är viktigt för gymnasieelever som funderar på att hoppa av skolan. På Hjalmar Strömerskolan i Strömsund finns en heltidsanställd elevcoach som stöttar och peppar eleverna.
Elever som gått på en grundskola med låg studie- och yrkesvägledartäthet löper 20 procent högre risk att göra studieavbrott i gymnasieskolan, skriver Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund Studerandeförening och Emil Gustavsson, ordförande Sveriges Elevkårer.
Allt färre elever hoppar av från Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Under de senaste åren har skolan jobbat hårt för att minska antalet avhoppare. ”Vi är jätteglada över att vi kan ligga på den här nivån", säger Björn Hansson, gymnasiechef.
Det krävs en mer grundläggande översyn av gymnasieskolans organisering och ansvarsfördelning för att minska avhoppen och få fler ungdomar anställningsbara, och där spelar gymnasiets yrkesutbildningar en nyckelroll. Vi kan inte fortsätta på den väg vi nu är inne på, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.
I stället för att bara tvinga eleverna till skolan måste vi komma till rätta med rotorsakerna till skolavhopp och ofullständiga betyg, skriver Emil Gustavsson, ordförande för Sveriges Elevkårer.
Ett bra sätt att få eleverna att inte hoppa av gymnasiet är att se till att de förstår vad som sägs i klassrummet. Nu sprider sig arbetet med språkutveckling på Malmös gymnasieskolor.