Amra Avdispahic i Mjölby gjorde många saker som inte ingick i hennes uppdrag. Köpte fika till möten på jobbet till exempel. Det kom fram när kommunen undersökte hennes och hennes kollegors tid för administration. Nu pågår arbetet med att minska administrationen.

Scheman utan paus och lärare som skippar lunchen för att hinna med. Det är ett par av resultaten i en ny arbetsmiljöundersökning. "Ge oss bättre resurser eller sänk kraven", säger LR:s Johan Åström.

Både arbetslivet och skolsystemet gynnar de morgonpigga. Men istället för att tvinga de morgontrötta att ställa om, kan man låta dem jobba när de är som mest effektiva, menar hälsoexperten Helena Schiller.

Lärarnas arbetstid är skolans viktigaste resurs. Det är med lärarnas samlade kompetens och tid som elevresultaten ska förbättras. Många rektorer och lärare upplever dock svårigheter i diskussionerna kring lärares arbetstid och arbetets innehåll. Hur ska arbetstiden användas, vilka arbetsuppgifter ska lärare utföra och hur ska arbetsuppgifterna prioriteras? (pdf)

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. "För att få en rimlig arbetsbelastning är den här modellen viktig", säger rektor Gun Palmqvist.

Lärare har inte tid för planering, efterarbete eller formativ undervisning enligt en enkät från Karlstads universitet. Vissa av problemen kan ses i alla typer av skolor oavsett vilka stadier det rör sig om. "Planeringen och efterarbetet är skolans kärnverksamhet vid sidan av själva undervisningen", säger Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik på Karlstad Universitet.

Idag får vi lärare ägna för lite tid åt det som vi är utbildade till; att undervisa, planera samt följa upp vår undervisning - vår tid läggs alltmer på annat, skriver Peter Hagelberg, kommunombud, och Johan Runesson, ledamot förbundsstyrelsen, Lärarnas Riksförbund.

Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Två timmar mer undervisning i veckan. Så mycket mer undervisar lärare i svenska skolor mer i dag än i slutet av 90-talet. Då försvann den reglerade undervisningstiden för lärarna. Anledningen var att det skulle skapa mer flexibilitet, men i stället har alltså undervisningstiden generellt sett ökat för alla kategorier av lärare.

Kunskapsnationen Sverige bygger sig inte av sig självt, än mindre av skolelever på obefogad ledighet. Det individualistiska tänkandet kring frånvaro i skolan är en huvudvärk för rektorer runt om i landet som ska försöka säga nej till vårdnadshavare som värderar sin semester högre än barnens framtid, skriver Ester Hedin på ledarplats.

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Ledighetsansökningar har ökat kraftigt de senaste åren, menar Sveriges skolledarförbund.