Skammen över att man som lärare blir utsatt av elever skojar man inte bort. Jag tror att det ligger en arbetsheder djupt rotad i våra lärarsjälar.

Lärarens rapportering om våldet mot lärare i årskurs F-6 väcker starka reaktioner bland politikerna i riksdagen. Här är deras krav på vad som måste göras.

Lärarförbundets nya rapport, som visar de dystra siffrorna att varannan lärare i de lägre årskurserna utsatts för hot och våld på jobbet, togs upp i riksdagen under torsdagen.

Det är svårt att jobba förebyggande med relationsskapande och preventiva insatser när man är ensam drottning i en myrstack, skriver krönikören Maria Wiman.

Ett syfte med kartläggningen av eleverna i början av förskoleklass är att den ska vara en del av undervisningen. Men alla lärare får inte den tid som krävs för att hinna göra ett tillräckligt bra jobb, visar Skolverkets uppföljning.

Den 1 november lättar rekommendationerna för barn i förskolan. Barnskötaren Emma Spiris känner sig orolig. Redan nu har antalet sjuka barn ökat.

75 procent av skolorna som Sveriges Radio skickat ut en enkät till har mobilförbud i skolan. Henrik Roslund är gymnasielärare och han menar att de införde mobilförbud under lektionstid eftersom det var en del elever som la upp andra elever på sociala medier.

Det finns nog ingen människa som tycker att det är helt i sin ordning att skolklimatet är på det viset som Malin beskriver. Men den relevanta frågan måste ju vara vad vi ska göra åt det., skriver läraren Jessika Linde Brundin i en replik.

Det går inte att till 100 procent avvärja skolattacker, som den i Eslöv. Men det finns mycket att göra för att minska riskerna. Det säger Björn Hofvander, docent i rättspsykiatri och klinisk psykologi.

En skola i Kristianstads kommun började vaccinera eleverna. Därefter fick rektorn hot på mejl av en förälder – som kallade hen för en mördare, enligt polisanmälan.– Hen blir kallad mördare för att skolan genomför uppdraget att erbjuda vaccination, säger Kenth Olsson, förvaltningschef inom barn- och utbildningsförvaltningen.

Redan i ett- eller tvåårsåldern syns tecken hos de barn som senare får stora problem med trotsbeteende, uppförandeproblem och så småningom livsstilskriminalitet. Det säger Björn Hofvander, specialist i klinisk psykologi.