Skolgården är en plats för både gemenskap och utsatthet. På Lillholmsskolan i Vårberg står en kille i brons, med utsträckta armar, redo att ta emot alla känslor.
Våld och stök i skolan har blivit allt vanligare. Men på Kvarnbyskolan i Rinkeby i Stockholm har man lyckats vända trenden. Här vittnar elever och lärare om mindre tjafs och bättre studiero – och har dessutom lyckats höja betygen.
Enigheten är ändå relativt stor. Forskare, expertis, fack och politiker är i stort sett överens: skolan behöver förstärkta resurser för att lärarna ska klara av sitt kompensatoriska uppdrag. – Vi vill räcka till för alla våra elever. Det är vår hjärtefråga, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Stora klasser leder till bristande måluppfyllelse och stök i klassrummet. Det anser lärarna i undersökningarna som nya rapporten ”En ohållbar klassrumssituation” bygger på. Detta är lärarnas egna vittnesmål om det tuffa läget för svensk skola.
Barn och unga har olika förutsättningar att klara skolgången. Skolan har därför ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att alla elever ska få möjlighet att nå så långt de kan. Rapporten visar att verkligheten är en annan. (pdf)
Mer än varannan lärare saknar förutsättning att tillgodose alla elevers behov i undervisningen. Det visar en ny rapport från Sveriges Lärare. – Det finns ett ord för detta: Samvetsstress. Det betyder arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad stress, säger ordföranden Anna Olskog.
Ingen disciplin i svenska klassrum.Det handlar om buller, stök och otrygga elever i klassrummet enligt en analys från Utbildningsdepartementet.P4 Skaraborg har pratat med fyra ungdomar om det här.
Skolminister Lotta Edholm tycker att skolpersonal måste få ett tydligare mandat att agera fysiskt gentemot elever. Lärare har rätt att ingripa fysiskt vid våld, ordningsstörningar och kränkningar men enligt Lotta Edholm känner många lärare en osäkerhet kring var gränsen går. Regeringen har tillsatt en utredning som tittar på hur lärares mandat kan bli tydligare.
Debatten om bristande studiero i klassrummen rasar vidare. Skolverket har beslutat att revidera sina siffror efter ett metodfel i senaste undersökningen. – Vi behöver inte Pisa och OECD för att berätta att lärarna inte får de förutsättningar som krävs för att genomföra sitt uppdrag, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.
Fackförbundet Sveriges Lärare menar att fasthållningar i skolan hänger samman med resursbrist. Enligt Sveriges Lärare ökar risken för fasthållningar när elevassistenter och specialpedagoger dras in och lärare lämnas ensamma med stora klasser.Skolminister Lotta Edholm säger att skolan är ett kommunalt ansvar men att regeringen kommer behöva skjuta till stora till stora statsbidrag även i framtiden.
I debatten om hur långt skolan ska gå i gränssättningen mot barn har Susanna Norman lyfts fram som en förebild. Men i höstas kritiserades hon för ett antal fasthållningar av elever i Kalix kommun. Hör Susanna Norman i reportaget, och Ekots reporter Johanna Sjövall om vad lagen säger. (webbradio)