Det har blivit svårare för dem som går yrkesförberedande program på gymnasiet att få praktikplats under utbildningen nu under coronapandemin. Samtidigt finns det yrkesprogram som fortfarande går som tåget och där nästan alla som går ut får ett arbete.

Under coronapandemin har det blivit svårare för unga som går ut gymnasiet att få ett jobb. Det syns också i statistiken. Ungefär 70 procent av de som examinerades från yrkesprogrammen för tre år sedan hade ett jobb våren 2020.  

Högskolan behöver fler korta kompletterande utbildningar som gör det möjligt för yrkes­verksamma att byta arbete, eller för arbetslösa att få jobb. Det skriver Ulrika Wallén och Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv.

Yrkesutbildningarna blir inte mer populära för att staten bestämmer hur många platser det ska finnas. Svenskt Näringslivs syn riskera att stjälpa istället för hjälpa. Det skriver Per-Arne Andersson, SKR, i en replik.

Rapporten ingår i det tvärfackliga projektet Arbetsliv och inflytande, där Arena Idé under åren 2020-2022 utreder förutsättningarna för fackligt inflytande och organisering på svensk arbetsmarknad. (pdf)

Arbetslösa ska kunna studera, till exempel läsa färdigt gymnasiet, med bibehållen ersättning i upp till ett år. Och Arbetsförmedlingen får i uppdrag att anvisa fler arbetslösa till reguljär utbildning istället för yrkeskurser eller matchningstjänster.

Ungefär var tredje inskriven arbetslös saknar idag gymnasieutbildning. Samtidigt finns brist på utbildad personal inom många yrken. Därför har regeringen styrt Arbetsförmedlingen mot att öka övergångarna från arbetslöshet till reguljär utbildning och utbildning inom folkhögskolan. Nu har regeringen också beslutat att utvidga möjligheterna för arbetssökande att studera i upp till ett år med bibehållen ekonomisk…

Utbrottet av covid-19 försämrar förutsättningarna på arbetsmarknaden och ökar behovet av utbildning. Det ska finnas goda möjligheter att utbilda sig oavsett var i landet man bor och kompetensförsörjningen ska förbättras.

Gry Lutteman är en av få som på senare tid valt att utbilda sig till teckenspråks- och dövblindtolk. Nu är hon inne på sitt tredje år och har därmed tagit sig halvvägs igenom en bitvis mycket krävande utbildning. Passionen för språket driver henne framåt.

Söktrycket har de senaste åren minskat kraftigt till landets teckenspråks- och dövblindtolkutbildninigar, trots att antalet utbildningar mer än halverats. En orsak antas vara den låga lön som väntar en nyutbildad tolk – mellan 21 500 och 23 500 kronor i månaden efter fyra års tuffa studier.

Svensk industri är i stort behov av fler yrkesutbildade. Vi ser att gymnasie- och vuxenutbildningarna inte klarar av att matcha arbetsmarknadens behov och därför välkomnar vi Lars Stjernqvists utredning om en mer arbetsmarknadsanpassad utbildning. Det skriver representanter för fack och arbetsgivare inom Industrirådet.

Efter Sharif Omari, 21, tog examen från folkhögskolan har han sex månader på sig att hitta ett fast jobb.Annars utvisas han.– Det är inte det att jag inte vill jobba. Jag vill jobba. Men jag hittar inget jobb, säger Sharif.