Fler platser på gymnasieprogram som leder till jobb, färre på de andra. Så ska elever styras att välja utbildningar som leder till jobb inom bristyrken, enligt regeringens nya förslag.

En större andel av gymnasieeleverna bör gå utbildningar som leder till jobb och det ska skolhuvudmännen ta större ansvar för, anser regeringen.

Arbetsmarknadens behov ska styra mer för att fler som går i gymnasiet ska få jobb, enligt förslaget. Kommuner ska även åläggas att samarbeta med minst två andra kommuner för att planera och erbjuda gymnasieprogram, i syfte att skapa ett likvärdigt gymnasieutbud över hela landet.

Det är under all kritik hur Römosseskolan i Angered i Göteborg hanterats av kommun, politiker och andra myndigheter. Det anser skolkonsulten Johan Romberg som nu tar över styret av skolan framåt.

Restaurangbranschen har saknat personal samtidigt som arbetslösheten varit stor. Därför startade Emil Häggström, 17, och hans kompisar på Hvitfeldtska gymnasiet ”Krogtjänsten UF”.  

Skolans ledning måste ha fullt mandat att stifta ordningsreglerna, skriver debattören.

Forskare: Inför en läroplan i grundskolan som är anpassad till vad som kognitivt kan förväntas av elever i olika åldrar.

Det är inte särskilt konstigt att ungdomar som tillhör ett underrepresenterat kön i större utsträckning avbryter utbildningen och byter gymnasieprogram än andra, skriver Susanne Nyström i en ledare.

För att möta Sveriges behov av välutbildad arbetskraft på kort och lång sikt behövs god tillgång till utbildning. Regeringen har sedan 2014 gjort stora satsningar på utbildningsplatser, inom ramen för kunskapslyftet, i hela landet och ytterligare ökat takten för att möta de behov pandemin har skapat.

Pandemin och permitteringar har gjort att det idag är en stor efterfrågan på personal i restaurangbranschen.Hannu Husa, rektor på restaurangskolan Nyköping Strand, säger att han också märkt av det ökade personalbehovet. "Det saknas duktiga ungdomar som ska välkomnas in i branschen", säger han.

Sverige har brist på betongarbetare, elektriker och undersköterskor – yrken som behövs för att vårt land ska fungera.Vi måste komma bort från idén att det enbart är högskolor och universitet som kan förse människor med kompetens, skriver Margareta Barabash.

Under 2019 arbetade 60 procent av gymnasieeleverna någon gång extra vid sidan av sina studier. Bland kvinnor arbetade 65 procent någon gång under året medan motsvarande andel för män var 57 procent.