Riksbankschef Stefan Ingves tycker att Sverige behöver satsa mer på utbildning, både för att få upp inflationen på sikt, och för att rusta Sverige för framtiden. Det säger han i Ekots Lördagsintervju.

Ett helt nytt system för vidareutbildning på arbetstid har godkänts av regeringen. Samtidigt visar en ny undersökning av Trygghetsrådet, TRR, att tjänstemän ser att lärande under hela arbetslivet blir allt viktigare.

Drygt 200 000 unga har tagit studenten under pandemin och de fick en tuff start i vuxenlivet med distansundervisning och hög arbetslöshet. Men nu ser läget på arbetsmarknaden ljusare ut, enligt Arbetsförmedlingen.

Tiden inför studenten har under pandemin för många unga handlat om inställda studentflak och en osäker framtid. Tiden efteråt har präglats av ett högt tryck på högskoleutbildningar och en ännu tuffare arbetsmarknad.

Fler platser på gymnasieprogram som leder till jobb, färre på de andra. Så ska elever styras att välja utbildningar som leder till jobb inom bristyrken, enligt regeringens nya förslag.

En större andel av gymnasieeleverna bör gå utbildningar som leder till jobb och det ska skolhuvudmännen ta större ansvar för, anser regeringen.

Arbetsmarknadens behov ska styra mer för att fler som går i gymnasiet ska få jobb, enligt förslaget. Kommuner ska även åläggas att samarbeta med minst två andra kommuner för att planera och erbjuda gymnasieprogram, i syfte att skapa ett likvärdigt gymnasieutbud över hela landet.

Det är under all kritik hur Römosseskolan i Angered i Göteborg hanterats av kommun, politiker och andra myndigheter. Det anser skolkonsulten Johan Romberg som nu tar över styret av skolan framåt.

Restaurangbranschen har saknat personal samtidigt som arbetslösheten varit stor. Därför startade Emil Häggström, 17, och hans kompisar på Hvitfeldtska gymnasiet ”Krogtjänsten UF”.  

Skolans ledning måste ha fullt mandat att stifta ordningsreglerna, skriver debattören.

Forskare: Inför en läroplan i grundskolan som är anpassad till vad som kognitivt kan förväntas av elever i olika åldrar.

Det är inte särskilt konstigt att ungdomar som tillhör ett underrepresenterat kön i större utsträckning avbryter utbildningen och byter gymnasieprogram än andra, skriver Susanne Nyström i en ledare.