På mångkulturella Rosendalsskolan i Linköping sjunger man nationalsången på skolavslutningen. Klara Svensson, musiklärare på skolan, tycker att det är viktigt att barnen känner till den svenska nationalsången och får möjlighet att lära sig den i skolan.

För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet.

Svenska skolan håller sannerligen på att kantra. Som om inte elevernas kunskaper vore bedrövligt låga nog avslöjar nya interiörer från Skolverket en ambition att i det närmaste demolera de verktyg som finns kvar, skriver Fredrik Haage på ledarplats.

”Du gamla, du fria” har skapat politisk debatt. I Skolverkets förslag om förändrade kursplaner har en formulering om nationalsången tagits bort från musiklektionerna i lågstadiet – något som kritiseras av bland andra Kristina Axén Olin (M). Skolverket å sin sida menar att det är självklart att låten kommer att läras ut ändå.

I december lämnar Skolverket in sitt förslag till ny kursplan i grundskolan till regeringen. Nationalsången och psalmer har därmed strukits ur musikundervisningen för lågstadieelever. "Borde ha begripit att förslaget skulle bli kontroversiellt", säger Skolinspektionens tidigare överdirektör Hans Albin Larsson till Lärarnas tidning.

Vi elever vill gå i en skola som ger oss de rätta kunskaperna. Skolverkets förslag till nya kursplaner i historia går i motsatt riktning. Prioritera världshistorien, antiken och europeisk medeltid framför hur vikingar framställs i populärkulturen, kräver Leo Gerdén, Sveriges Elevråd.

Men det vore väl utmärkt om Skolverket menar vad man säger och efter remissrundan omarbetar sina förslag så att de ännu tydligare framhäver budskapen om kunskapens och traditionens värde som man säger sig vilja förmedla, skriver PJ Anders Linder,chefredaktör, Axess magasin, i en replik.

De starka reaktionerna på Skolverkets förslag att ta bort antiken ur grundskolan bjöd på en hel del önsketänkande och grumliga identitetsmarkörer. Det menar Kenneth Nordgren, professor i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Den som ges en inblick i dagens grundskola fylls inte sällan med nostalgisk bekräftelse av det minsann var bättre förr. Men reaktionerna på Skolverkets senaste förslag till ny kursplan har en betydligt djupare botten än så, skriver Borås Tidning på ledarplats.

Efter nyår ska regeringen ta beslut om nya riktlinjer och kursplaner för skolan. Igen. Men är det reviderade styrdokument som behövs? Reformerna är en väg att visa politisk handlingskraft, menar Magnus Hultén, pedagogikforskare vid LiU.

Skolverket bör dra tillbaka sitt förslag på ändrade kursplaner för grundskolan, anser historieprofessorn Hans Albin Larsson som granskat Skolverkets förslag. "De har börjat i fel ände och nu sitter de med ett nästan omöjligt uppdrag på grund av dagens ”anorektiska” timplaner", säger han.

Debatten om våra förslag har varit extremt onyanserad. Påståenden duggar tätt från debattörer med begränsad kunskap om kursplaner. Vi försöker förklara men i dagens debattklimat finns en ovilja att förstå. Linder kommer antagligen bemöta vår replik. Ska vi våga tro att han vill förstå? skriver Anna Westerholm, Skolverket, i en replik.