Skolportens veckobrev v 35

Poesi kan användas för att nå kunskap, utveckla kognition och har ett egenvärde bland annat som en estetisk upplevelse. Men många lärare upplever undervisningen som svår främst på grund av bristen på mätbarhet. Det berättar Karolina Pettersson, tidigare lärare och i dag forskare på Högskolan Dalarna.

Forskning som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor arbetar aktivt med mat- och måltidsutbildning.

Det är inte maten som serveras som är viktigast för eleverna – det är de sociala aspekterna av skolmåltiden, som trygghet och socialt sammanhang i skolrestaurangen. Det visar genomgångar av ny forskning som undersökt elevernas egna upplevelser av skolmåltiderna och som gjorts på uppdrag av Livsmedelsverket.

Det är oklart vad kartläggningen av sexåringars mattekunskaper ska fokusera på och vad den ska leda till, menar Maria Walla, forskare i matematikdidaktik. Hon anser att det är tveksamt om Skolverkets material ger det stöd som läsa-skriva-räkna-garantin utlovar. ”I en internationell kontext sticker den svenska kartläggningen ut på ett sätt som är oroande”, säger hon.

Historielärare går en balansgång som blivit allt svårare med åren: De ska berätta för eleverna om vad som hänt i det förflutna – och samtidigt uppmuntra dem att ifrågasätta historiska beskrivningar. ”På många sätt ett märkligt fundament att stå på för lärarna”, säger forskaren Henrik Åström Elmersjö.

Regeringen skickar ut tre förslag om hur insynen i friskolor ska öka.

Skolverket har presenterat en lägesbild över AI-användningen bland lärare. Två av tre svaranden använde AI-tjänster, i någon form, i sitt arbete under vårterminen. Dessa användes dock sällan under lektionstid och elevernas nyttjande av AI var begränsat. Få lärare ser behov av att använda AI mer trots att Skolverket ser att eleverna behöver förstå tekniken.

Skolverket ska undersöka hur elever använder sina mobiltelefoner på lektioner och raster. Regeringen vill veta vilka skillnader det finns mellan flickor och pojkar och hur utsatta elever är för digitala kränkningar.

Göteborg och Uppsala blir först i landet med att erbjuda distansundervisning.Det gäller vissa elever i årskurs 6 till och med 9. Här är förutsättningarna för att distansundervisning ska erbjudas.

Efter tre år av politisk oenighet och långa utredningar väljer det rödgröna styret i Göteborgs stad att införa ett digitalt språktest för förskolepersonal – vid nyanställningar. Men oenigheten kvarstår. Partierna till höger vill att testet också ska användas för att kartlägga redan anställdas kompetens.

Ängsliga föräldrar som skyddar barnen från motgångar, ger dem odelad uppmärksamhet och tävlar om att vara bästa stödet genom skolan. Det ställer orimliga krav på undervisningen, tycker lärarna.

Från hösten kan gymnasieskolor erbjuda AI på schemat. Men antalet behöriga lärare är hittills få – närmare bestämt åtta i hela landet. Fler är dock på väg.

Föräldrar struntar i skolplikten och förlänger på eget bevåg sina barns sommarlov. Andra åker på vintersemester under skoltid då ­priserna är lägre. ”Förutom att eleverna missar viktig undervisning leder frånvaron till merarbete för lärarna”, säger Catharina Källgren, speciallärare på Blombackaskolan i Södertälje.

Elever slussas vidare i skolan utan tillräckliga ­förkunskaper, anser fyra av tio lärare. I socioekonomiskt svaga områden upplevs problemet nästan dubbelt så stort. Det visar en ny undersökning från Sveriges Lärare.

HP Tran drar en parallell till sjukvården när han beskriver vad sprängfyllda klassrum och en ständig brist på stödresurser gör med en lärare: ”Likt en läkare får jag bedöma vilka patienter det är värt att lägga energi på och som jag kan rädda. Det tär på samvetet”, säger han.

Regeringen har utlovat att insynen i fristående skolor ska öka. Frågan är hur. Ytterligare ett förslag läggs nu på bordet, jämte de två redan kända.

Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, både i skolan och privat. Vad får det för konsekvenser? Hör elever, läraren Anders Dahlin och biträdande rektorn Anneli Stuplao i Stockholm. (webbradio)

Svensk skola får tveksam guldmedalj för störst andel underkända elever i hela Europa. ”Vi är Europamästare i antalet underkända”, säger Jörgen Tholin, docent och tidigare betygsutredare.

Elever som inte klarar av att vara i skolan kan nu för första gången erbjudas distansundervisning som särskilt stöd. ”Vi vill hjälpa eleverna att bryta sin isolering” säger Ulrika Mattson, rektor i Uppsala.

Starkt fokus på flexibilitet och individanpassning försvårar för lärare inom SFI att bedriva en bra undervisning. Det menar Lillemor Malmbo som är SFI-lärare och ordförande för Sveriges Lärare i Umeå.

Blivande F–3-lärare får inte lära sig tillräckligt om hur de ska undervisa eleverna i att läsa och skriva. Det slår en ny rapport fast. ”Lärarutbildningen måste reformeras”, säger Agneta Gulz, forskare och en av rapportförfattarna.

Humor och självdistans. Det är två viktiga inslag i rektor Anders Wallins ledarskap. I mars tog han emot årets Stora Skolledarpriset och nu väntar nya utmaningar.

Skolledarens har undersökt hur förutsättningarna för det pedagogiska ledarskapet ser ut bland våra läsare. Så här säger skolledare själva om sin situation.

En majoritet av skolledare anser sig ha ganska eller mycket dåliga förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare. Tre av fyra använder mindre än 25 procent av sin arbetstid åt sitt pedagogiska ledarskap. I stället får man ägna mycket tid åt sådant som inte har med kärn­uppdraget att göra. Det visar Skolledarens…

Berätta hur du vill ha det i stället! Så kan chefen bemöta energitjuven i sitt team, och i bästa fall vända ett problembeteende till något positivt. Det säger psykologen Anna Bennich.

En majoritet av skolledarna i Skolledarens undersökning anser sig ha ganska eller mycket dåliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare. ”Det är otroligt nedslående resultat”, säger skolminister Lotta Edholm (L).

För rektor Johanna Nordin är fritidshem och skola lika viktiga delar för en elevs utveckling. Under hennes ledarskap har fritidshemmets pedagogik och utomhusaktiviteter fått ett ökat utrymme på Dacke­skolan. Det har bidragit till höjda resultat och ökad trygghet bland eleverna.

Rapporten bygger på enkätsvar från drygt 190 lärare som ingår i Skolverkets webbpanel med inriktning mot gymnasieskolan. Lägesbilden ger inte en nationellt representativ bild, men resultat och exempel som presenteras utgör en indikation på hur lärare använder ochhanterar AI i undervisningen och i sitt arbete. (pdf)

Mot bakgrund av vetenskaplig evidens om hur grundläggande läs- och skrivförmåga utvecklas och hur man kan gå till väga för att säkerställa att nära nog alla når denna, vill denna rapport lyfta fram vilken kunskap som F–3-lärarstudenter borde få med sig (pdf).