Reportage: Väck läslusten!

Vad finns det för likheter mellan bokkaraktären Slatten och Robin Hood? Följ med till Lerbergsskolan i Höganäs där tvåorna tränar läsförståelse genom att diskutera och fundera.

MED LUNCHMÄTTA MAGAR och rastsoliga kinder går det fort för eleverna att hämta böckerna och slå sig ner i sina läsgrupper. Snart turas de om att läsa ett stycke var i Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson.

– Han rättar till stän…k…, stänkskärmen, läser en flicka och tittar upp mot sina två läskompisar. Vad är det?

De andra är också osäkra, så Stina Schölander kommer bort till deras bord.

– Visst var det en bild på en cykel i boken? Leta upp den så kan ni se vad det är, säger hon. Att visualisera är viktigt. Det sätter igång tankeprocessen och hjälper en att förstå, menar Stina Schölander. Hon är utbildad 1–7-lärare, förstelärare, och med och utvecklar kommunens läs- och skrivplan. Hennes intresse för läsutveckling gör att hon har gott om material att dela med sig av till kollegerna, exempelvis frågekort anpassade till skolans klassuppsättningar.

– Jag tror att vi lärare ofta ger eleverna för svåra böcker. Generellt har barn i dag inte samma tålamod som förr. Jag letar efter böcker med mycket bilder, som ändå har ett avancerat innehåll. För att utvecklas behöver det finnas ett visst motstånd. Samtidigt måste läsningen bygga på lust. Det allra viktigaste är att de tycker att det är roligt, tycker Stina Schölander.

Hon berättar att parläsning – att läsa i grupper om två eller tre – fungerar bra och är uppskattat bland eleverna.

– Jag sätter ihop par som passar, gärna svagare läsare tillsammans med starkare. Sedan lång tid har vi också jobbat med att lyssna in och inte rätta eller stressa varandra.

STINA SCHÖLANDERS arbetssätt har vuxit fram genom åren och modifierats i takt med att hon fått nya erfarenheter och kunskaper. En viktig källa är Barbro Westlunds forskning om metakognition. Även den kanadensiska läraren Adrienne Gears två första böcker om läsförståelse har inspirerat. Adrienne Gear använder sig av fem strategier: kopplingar, frågor, visualisering, inferenser (att dra slutsatser) och att förändra synsätt. Genom att aktivera sina tankeprocesser och använda sina egna erfarenheter kan eleverna skapa mening och förståelse i skönlitterära texter.

I klassrummet fyller tvåorna nu i ett tankeformulär, en stencil med reflekterande frågor där handlingar och känslor i boken kopplas till dem själva (Har du gjort något liknande?) och till andra fiktiva karaktärer. Någon jämför bokens Slatten med Robin Hood: ”Båda ger saker till fattiga”. En annan hittar en koppling mellan Slatten och en youtuber han följer, eftersom båda säger ”det känns ända ner i lilltån”.

Stina Schölander kopplar in datorn och presenterar nästa högläsningsbok: Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund. Flera av barnen jublar. Men innan hon börjar läsa tittar de tillsammans på bilderna i det första kapitlet – utan text.

– Vad tror ni händer här?

– Lisa ser rädd ut. Kanske har Wolfgang gjort något jätteläskigt, svarar en pojke.

GENOM ATT VISA kapitlet bild för bild väcks elevernas fantasi, känslor och funderingar, menar Stina Schölander. Dessutom byggs spänningen upp och lusten att få veta vad det är som faktiskt händer i boken. När hon slår upp första sidan blir det knäpptyst. Stina Schölander läser inte bara med munnen. Hon läser med hela ansiktet, med sin kroppshållning och sina gester.

– Storytelling är min grej. Jag måste vara lika inne i boken som jag vill att barnen ska vara.

Undervisningens fokus på läsförståelse har gett resultat, tycker Stina Schölander. Men grundförutsättningarna har också varit goda. Det går bara 18 elever i klassen och samtliga har svenska som modersmål.

– Vi har många starka läsare, även killar, och vi har några svagare. Men även de svagare läser aktivt, de sitter inte bara med en uppslagen bok. För mig är det betalning nog.

För att inte prata om den där regniga dagen häromveckan. Stina Schölander brukar ta med sig en korg med böcker ut på rasterna. När det ringde in den här blöta eftermiddagen kom hon knappt igenom kapprummet. På golvet bland skokaoset satt en hel drös tvåor med nackarna böjda över sina böcker.

Läs mer:
Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson (Lilla Piratförlaget).
Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund (Rabén & Sjögren).
Aktiv läskraft. Att undervisa lässtrategier för läsförståelse av Barbro Westlund, tre böcker i olika nivåer (Natur & Kultur).

Forskaren: ”Pendeln har svängt”

I dag är svenska fjärdeklassare bra på läsförståelse. Den senaste PIRLS-studien visar att vi till och med gått om Kanada.

– Det är mycket glädjande. Vi ligger nu i den bättre kategorin tillsammans med flera andra länder, även om vi inte är i topp, säger Barbro Westlund, som är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.

Barbro Westlund är också den forskare som introducerade kanadensiskan Adrienne Gear och hennes metoder i Sverige. När Barbro Westlund själv började sin forskarbana och jämförde Sverige och Kanada, såg det helt annorlunda ut.

– Mycket har hänt sedan dess. Läsförståelse är oerhört viktigt, men som med alla trender finns det en risk att det går för långt. Min försiktiga hypotes är att Kanada kan ha sjunkit för att de har överfokuserat på läsförståelsestrategierna.

Att till exempel gå igenom en lässtrategi i taget, i upp till två månader, vilket är en av rekommendationerna i Adrienne Gears nya bok, ställer sig Barbro Westlund lite tveksam till.

– Så lång tid behövs inte. Kanske tio timmar totalt för explicita genomgångar, förutom för elever med problem. Det är innehållet i texten som ska stå i fokus, inte strategianvändningen.

Fakta/Barbro Westlunds råd till lärare:

• Kom ihåg att textens innehåll är överordnat allt annat.
• Överdriv inte undervisningen i strategierna för läsundervisning. Att använda dem är däremot en annan sak.
• Som lärare måste du förstå teorin bakom en metod. Quick fix eller receptsamlingar duger inte. Skolan ska bygga på vetenskaplig grund och det kan den inte göra om lärarna inte förstår det de gör i grunden.
• Bokvalen är viktiga. Innehållet måste vara tillräckligt komplext för att kunna diskuteras.

Av Hanna Welin 

Foto Aline Lessner

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ’Skolporten’ i App Store eller Google Play