Om Sveriges relation till Ryssland genom tiderna

Publicerad:2023-10-19

Skribent:John Miller

Hallå där, Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och aktuell med boken Fienden: Sveriges relationer till Ryssland från vikingatiden till idag (Ordfront förlag). Du ska hålla en ämnesfördjupande föreläsning på Skolportens konferens Historia den 23 november 2023.

Vad ska din föreläsning handla om?

– Min föreläsning ska handla om hur Sveriges relationer till Ryssland sett ut genom tiderna. Ryssland är vårt närmaste stora grannland samtidigt som det är den granne som vi tagit allra minst intryck av i vår kultur. Jag tänker lyfta den paradoxen i min föreläsning. Alla andra grannar har influerat oss jättemycket, men inte Ryssland. Om vi räknar bort sådant som skönlitteratur och finkultur och tittar på vardagen så kan jag bara komma på två saker med ryskt ursprung i vår kultur. Det ena är vodka och det andra är barnprogrammet Masha och björnen. Det kulturella inflytandet är alltså i stort sett obefintligt trots att det är vårt största grannland. Det finns historiska skäl till varför det är så här. Och det är att Ryssland är det land som Sverige har haft mest problem med. Men det har inte alltid varit så. Jag kommer att fokusera på hur vi gått från bästa grannar till fiender, och varför.

Vilka delar av Rysslands historia bör man inte missa i undervisningen för att ge eleverna en bra grund för att förstå dagens situation?

– Den grundläggande biten när det gäller att förstå det moderna Ryssland är perioden 1400- till 1500-talet när dagens ryska stat formas. Man formar staten på ett sätt som ger den kuslig kontinuitet vad gäller totalitär inställning mot undersåtar, distans mot omvärlden och så vidare. Det här går som en röd tråd genom Rysslands historia. Det finns också en kontinuitet i hur landet har uppträtt som en imperialistisk stormakt gentemot sina grannar. Det som läggs fast i den första perioden av Rysslands historia är fortfarande i mångt och mycket normerande för hur dagens ryska stat beter sig. Ryssarna till mans tycker förstås att det är förfärligt att bli förtryckta, men det finns en kollektiv acceptans och historisk vana att lyda under totalitära regimer som vi saknar. För att förstå det här så bör man studera hur det moderna Ryssland växer fram.

President Putin har uttryckt sitt missnöje med vad som står i ryska läroböcker i historia. De har nu skrivits om. Varför då? Tror Putin själv på vad som nu påstås i läroböckerna?

– Det är för att man använder historien för att legitimera nutiden. Det här är klassisk taktik som används i alla totalitära stater. Man använder historien och historiska erfarenheter, falska eller sanna, för att lägga fast grunden för vad man gör nu. Putin försöker få det att framstå som att Ryssland aldrig någonsin gått till angrepp utan alltid varit den angripna parten. Så är det även när det gäller Ukrainakriget eftersom det finns en sorts kontinuerlig konspiration runt omkring Ryssland som man måste värja sig emot. Kriget i Ukraina är ett försvarskrig mot ukrainska och västerländska fascister. Så ser den Putinska historiska självbilden ut.

– Jag tror att Vladimir Putin är fullständigt övertygad om att Ryssland har en stor historisk och civilisationsmässig mission, att återskapa det gamla ryska imperiet, och det ansåg också Lenin och Stalin. Jag tror att Putin är fullt övertygad om att det är här något gott och bra. Jag tror inte att han ser sig själv som någon typ av Darth Vader som vill återskapa ondskans imperium utan vad som ska återskapas är, i hans ögon, en sund och god civilisation som motvikt till det liberala, dekadenta och degenererade väst.

Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning?

– Jag vill att deltagarna får med sig kunskap om hur Sverige har format sitt beteende ur det faktum att vi ligger i den här stormaktens skugga, och att det format svensk politik och den svenska självbilden och självmedvetande som nation. Ryssarna är de enda vi känner en latent skräck och fobi gentemot, vilket bubblar upp då och då med jämna mellanrum. En liknande relation har vi inte till något annat land. Det här är något vi behöver förstå och hantera.

Du kan lyssna till Dick Harrison påSkolportens konferens Historia den 23 november 2023.

Konferensen berör bland annat:

Reviderade kursplaner, ämnesbetyg och nationella prov – så kan historielärare förhålla sig.
Historiebruk, historiekultur och berättelsens plats i undervisningen.
Ämnesfördjupning: Rysslands historia och relationen till Sverige.
Konkreta modeller för käll- och frågebaserad undervisning.

Konferenser

Läs mer

Skolportens konferenser har ett starkt forskningsfokus. De innehåller en bredd av föreläsningar med inbjudna experter, riktade mot just din yrkesroll. Du väljer om du vill delta på plats under en till två dagar, eller via våra webbkonferenser. Där får du ta del av de inspelade föreläsningarna när det passar dig under en treveckorsperiod. Båda alternativen ger möjlighet att nätverka med föreläsare och kollegor från hela Sverige.

Några av våra kommande konferenser

Alla Fsk Åk F–3 Åk 4–6 Åk 7–9 Gy Vux

Åk F–Gy

21 nov – 12 dec

Webbkonferens

Konferenser

Några av våra kommande konferenser

Temaföreläsningar

Matematikångest

Några av våra kommande temaföreläsningar

Digitala kurser

Främja närvaro i förskolan

Våra digitala kurser

Fritidshem

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Nyhetsbrev