De politiska målen om tusentals nya poliser inom de närmaste åren är orealistiska, varnar tre polisutbildningschefer. Ett skäl är att det saknas lämpliga studenter.
n väl fungerande kompetensförsörjning, ställer krav på kvalitén i utbildningssystemet. Ur företagens synvinkel är utmaningen att attrahera, utveckla och behålla rätt medarbetare. Innan det är möjligt måste dock företagen hitta rätt kompetens, något som idag många företag upplever problematiskt.
Regeringen vill att gymnasiets yrkesprogram ska få tillbaka högskolebehörigheten. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) hoppas kunna lägga fram ett lagförslag i höst.
Länder med utbyggt lärlingsutbildningssystem har högre andel i sysselsättning och lägre arbetslöshet för unga med svag utbildningsbakgrund. Arbetslivets utbildningsberedskap bör stärkas och kommunernas aktivitetsansvar för unga utan gymnasieutbildning skärpas, skriver Jonas Olofsson, forskare vid Malmö högskola.
Centern vill höja den övre åldergränsen för studiemedel och studielån till 60 år. Partiet vill öka antalet platser på Yrkeshögskolan med 5.000 platser, också det ett led i att ”förnya den svenska modellen”.
Studenter vid yrkeshögkolan är mer nöjda med sin studievardag än vad högskolestudenter är. Men de har svårare att få studiemedlen att räcka, visar en rapport från CSN.
Till höstterminen 2017 träder flera förändringar ikraft på tågteknikutbildningen, flygteknikutbildningen och på fordons- och transportprogrammets inriktningar karosseri och lackering.
Vi är mycket oroliga över att regeringen nu överväger att skära ner på yrkeskurserna på gymnasieskolans yrkesprogram. En sådan manöver kommer att försvåra företagens rekrytering ytterligare, skriver representanter för flera olika arbetsgivarorganisationer.
Regeringen vill införa ettåriga yrkespaket som ska ge arbete snabbt, inom till exempel vården och byggbranschen. Men det finns farhågor om att unga kan fastna i låglönejobb.