Regeringen utreder möjligheten att införa en undersköterskeexamen på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och hoppas på så sätt locka fler elever till det krisdrabbade programmet. Utbildningsminister Jan Björklund säger att behovet av personal inom vård och omsorg är mycket större än vad utbildningen ger i elever varje år.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) bemöter kritiken av minskat antal sökande till gymnasieskolans yrkesprogram och tillsätter en utredning.

För att öka intresset för vårdprogrammet föreslår regeringen en särskild undersköterskeexamen och att vårdprogrammet ska få en särskild inriktning mot sjuksköterska. - Det är nödvändigt men inte tillräckligt, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Yrkesprogrammen på gymnasiet har minskat de senaste fyra åren. För att öka intresset för vårdprogrammet föreslår regeringen två förändringar. Dels ska en särskild undersköterskeexamen utredas, dels ska vårdprogrammet få en särskild inriktning mot sjuksköterska. Skolverket får i uppdrag att arbeta med dessa förändringsförslag.

Den nya gymnasieskolans yrkesprogram lockar allt färre elever. Men det oroar inte utbildningsminister Björklund. De yrkestekniska programmens nedgång uppvägs av uppsvinget för det högskoleförberedande teknikprogrammet, anser han. — Det finns inget misslyckande i det. Vi har önskat fler elever på det teknikprogrammet för att få fler ingenjörer. Industrin har längtat efter detta, säger han.

Nu börjar skolorna igen – men många platser kommer att vara tomma på gymnasiets yrkesprogram. Allt färre vill läsa yrkesinriktade utbildningar.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) bemöter kritiken av minskat antal sökande till gymnasieskolans yrkesprogram och tillsätter en utredning.

Landets arbetsgivarorganisationer har helt rätt i att båda vägar måste vara öppna. En återgång till den socialdemokratiska mallen där alla ska bli akademiker vore förödande för Sverige, skriver Nyamko Sabuni (FP), biträdande utbildningsminister, i en replik.

Vi vill se en riktad satsning på kvalitativt bra utbildningar inom yrkesvux och fler platser i yrkeshögskolan, skriver utbildningsansvariga i 13 arbetsgivarförbund på SvD Brännpunkt.

Vissa kommuner slarvar med att låta vuxna som går yrkes- och lärlingsutbildning tillgodoräkna sina kunskaper. Det innebär att elever måste läsa om utbildningar som de redan har.

Allt färre ungdomar söker sig till de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Det riskerar att slå hårt mot Stockholmsregionens framtida konkurrenskraft, skriver Karin Wanngård (S), oppositionsborgarråd i Stockholm.

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att följa upp satsningarna på yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna. Uppdraget syftar bl.a. till att se till att statsbidraget för satsningarna används på rätt sätt och att eleverna får den utbildning som de har rätt till.