Nu har bestämmelser i skollagen trätt i kraft om att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin, LO.

Seksualundervisning er fra dette skoleår obligatorisk på alle gymnasiale uddannelser, men ikke på erhvervsuddannelserne.

Medierna ger inte en rättvis bild av studerande på yrkesutbildningar, visar en undersökning. Nu efterlyses mer information om yrkesutbildningar och vilka karriärmöjligheter som finns efter examen.

Regeringen vil afsætte 300 millioner kroner til et løft af erhvervsskolerne næste år. Et beløb, der gradvist stiger til 900 millioner kroner årligt frem mod 2030.

Arbetsmarknadens parter behöver blicka mot Norge och Danmark och lära oss hur fack och arbetsgivare tillsammans kan utveckla modeller för framtidens yrkesutbildningar. Det skriver Torbjörn Hållö på ledarplats.

Listan på bristyrken kan göras hur lång som helst och saken blir inte enklare när nio av tio arbetsgivare har det svårt att rekrytera yrkeslärare. När läget är akut krävs drastiska åtgärder, skriver Academedias vd Marcus Strömberg.

Arbetsförmedlingen måste nu storsatsa på att stärka kopplingen mellan skola, utbildningsväsende och näringsliv, skriver bland andra Ulf Bokelund Svensson, vd och skatteexpert .

En överteoretisering av högre utbildning har gjort att livslångt lärande och praktiskt yrkeskunnande har missgynnats. Praktiska kunskaper behöver värderas högre, skriver Erik Hedlund, fil dr i pedagogik.

Skolan och industrin måste arbeta tillsammans om företagen ska hitta rätt kompetens. Det skriver Matilda Molander på ledarplats.

Det blir nästan 8000 nya utbildningsplatser på yrkeshögskolorna i höst efter att regeringen sköt till 70 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Men det kommer bara gå till korta kurser framförallt till de som redan har jobb, i stället för bristyrken såsom fler lokförare.  

Ny teknologi, nyt udstyr og flere lærer. Det er noget af det, erhvervsuddannelserne vil bruge de ekstra millioner på, som er afsat i den nye uddannelsesreform.

Sverige har ingen brist på arbetskraft – det är brist på kompetens. En del av matchningsproblematiken grundar sig i att unga inte väljer utbildning och karriärväg utifrån vad som efterfrågas på arbetsmarknaden, skriver Amad Raja och Johan Trouvé, Västsvenska Handelskammaren.