Så visst är det bra att satsa på lärlingsutbildning. Men andra åtgärder har nog större möjligheter att bidra till att lösa problemet med alltför många arbetslösa ungdomar. Det skriver Yngve Sunesson på ledarplats.
Allt färre elever börjar på lärlingsutbildningarna och dessutom hoppar många av. Trots kritik från näringsliv och lärare håller regeringen fast vid lärlingsspåret.
Det finns ett systemfel i dagens lärlingsutbildning som får arbetsgivarna att känna sig bakbundna. Det är en av slutsatserna i SNS-rapporten ”Lärlingsutbildning – en väg till arbetsmarknaden?”.
Att tvinga folk att plugga fast de inte vill är en sorts intellektuellt fängelsestraff. Det är viktigt att elever får chansen att utbilda sig utan att samtidigt fjättras vid en skolbänk, skriver Erik Helmerson.
Många vill gärna se en större satsning på lärlingsutbildning. Viktigt är då att man drar lärdom av erfarenheterna från de länder som redan har omfattande lärlingsutbildning, skriver professorerna Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö.
Många vill gärna se en större satsning på lärlingsutbildning. Viktigt är då att man drar lärdom av erfarenheterna från de länder som redan har omfattande lärlingsutbildning, skriver professorerna Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö.
Erfarenheter från andra länder visar att lärlingsutbildningar kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden och hjälper företag att säkra sin kompetensförsörjning. I dagsläget saknas förutsättningar för att en sådan utbildningsmodell ska fungera väl i Sverige. Det är en av slutsatserna i en ny SNS-rapport.
Det är stora resurser man nu kommer att satsa för att snabbt få ut ungdomarna på arbetsmarknaden. Risken är att det går för fort för att siffrorna snabbt skall bli bättre. Det skriver Carina Larsson Ohlström, ledamot i Lärarförbundets skolformsnämnd gymnasieskolan.
Eleverna har precis börjat sin andra termin i nya gymnasiesärskolan. Lärarna har fortfarande mycket arbete framför sig. Men redan nu märker de att elevgruppen har förändrats.