Antagningsreglerna för den kommunala vuxenutbildningen bör ändras, det anser regeringens utredare som sett över hur Komvux kan moderniseras.

"Komvuxutredningens förslag är till stor del lovvärda, men man löser inte det stora problemet med entreprenadsystemet", säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en kommentar till Komvuxutredningen som presenterats i dag.

Komvux måste förändras för att fler ska kunna vidareutbilda sig, det föreslås i Komvuxutredningen som idag lämnas till regeringen.

I dag tar regeringen emot förslag om hur den kommunala vuxenutbildningen kan förändras. Förslagen lär spänna från betyg till fortbildning av lärare. Utredaren Roger Mörtvik överlämnar förslagen till gymnasieminister Anna Ekström och de båda kommenterar

Komvux måste förändras för att fler ska kunna vidareutbilda sig, och för att samhällets behov av arbetskraft bättre ska kunna fyllas. Det föreslår författarna bakom den så kallade Komvuxutredningen på DN debatt.

Trots skriande behov av arbetskraft stoppas personer som vill yrkes­växla, som valde ”fel” linje på gymnasiet eller har en längre utbildning från sitt tidigare hemland. Vi föreslår nu en rad förändringar för att göra komvux till en naturlig del av individens livslånga lärande, skriver Komvuxutredningen.

Utredningen har haft i uppdrag att undersöka behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen, huvudsakligen när det gäller kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux).

Rektor Achilles French har infört elevhälsa på komvux i Södertälje. Den ska hjälpa elever och lärare att fokusera på undervisningen.

Arbetsförmedlingen räknar med att de kommer anvisa fler nyanlända till komvuxstudier än vad kommunerna kommer kunna ta emot. Det inom ramarna för den nya utbildningsplikten som infördes vid årsskiftet.

Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert, Svenskt Näringsliv.

Visst är det så att folkbildningen har ett bredare uppdrag än att deltagarna ska få en yrkesutbildning eller att insatsen ska leda till arbete. Men det innebär inte att folkbildningens statsbidrag ska undantas från en diskussion om hur samhällets resurser kan användas på bästa tänkbara sätt, skriver Christer Hammar och Fredric Skälstad vid Almega utbildningsföretagen.

Under måndagen rycker cirka 175 unga kvinnor och män in till militär grundutbildning i Halmstads garnison. En del av dessa är plikt-uttagna, för första gången sedan 2009, medan andra har sökt frivilligt.