Ska barn till utsatta EU-medborgare från till exempel Rumänien och Bulgarien ha rätt att gå i skola i Sverige? Det har varit en omdiskuterad fråga under lång tid men fortfarande finns inget tydligt besked till kommunerna.

Alla barn, inklusive särskilt utsatta EU-migranters, ska erbjudas skolgång inom Umeå kommuns skolväsen, föreslår Vänsterpartiet i Umeå. Men motionen får avslag i kommunfullmäktige.

Politikerna behöver säkerställa likabehandling av barns rätt till skola. Att ge de unga fast mark under fötterna är en av de viktigaste strategierna för att långsiktigt förbättra för gruppen EU-medborgare i utsatthet. Barndomen går inte i repris, skriver Elisabeth Dahlin mfl, Rädda Barnen.

Ett beslut från skolinspektionen ger EU-medborgare som befinner sig i Sverige mer än tre månader utan fast försörjning möjlighet att kräva skolgång för sina medföljande barn.

När eleven har gett upp om skolan och skolan har gett upp om eleven — vad gör vi då? Det vill Unga Klara och Folkteatern i Gävleborg diskutera med den nyskrivna pjäsen »Vad ska du ha mig till?«.

Rädda barnen och frivilligorganisationer ifrågasätter slutsatsen att stöd till romska barn kommer att ge fler tiggare.

Skolinspektionen gav en papperslös EU-migrant från Polen, som bor i Olofströms kommun, rätt till skolgång. Men nu kräver kommunen svar av utbildningsdepartementet om vem som ska betala utbildningen.

Och beslutet att de som uppehåller sig illegalt i Sverige har rätt till fri utbildning, kommer att fortsätta vara ett incitament för att ta sig hit och att hålla sig undan ett avvisningsbesked. Konsekvensen kommer att bli en allt större grupp som lever i ett parallellsamhälle. De som drabbas mest är barnen, skriver Jonatan Lönnqvist.

Förra året gick sex romska elever ut gymnasiet i Helsingborg. Före 2012 gick få romer i kommunen vidare efter högstadiet. Skillnaden är romska brobyggare, en nationell satsning som får tummen upp i Statskontorets utvärdering.

Barn som under sin uppväxt har placerats i HVB-hem eller familjehem klarar sig sämre i skolan, enligt en rapport från Socialstyrelsen.

Barn som under sin uppväxt har placerats utanför sitt hem har kortare utbildning, sämre psykisk hälsa och hög användning av psykofarmaka. I Socialstyrelsens lägesrapport ingår även nya analyser som visar att tandhälsan är betydligt sämre än hos andra barn.

Barn som någon gång under sin uppväxt har placerats i HVB-hem eller familjehem har sämre hälsa än andra barn och lyckas sämre i skolan, konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.