De är fattiga och förtryckta i Rumänien och åker utomlands och tigger. Svenska projekt vill ge deras barn bättre utbildning.

Om ett barn far illa är chansen stor att någon vuxen gör något för att hjälpa. Enligt en undersökning från Rädda Barnen har sju av tio vuxna som känt oro för ett barn agerat. Men samtidigt finns en osäkerhet som hindrar många från att gripa in.

Alla ska ges lika möjligheter att lära i skolan. Men hur påverkas möjligheterna för barnen som inte kan hitta en lugn plats hemma för att göra läxorna?

Mer än 30 procent av Malmös barn växer upp i fattigdom. Men även i övriga Sverige lever allt fler barn under allt sämre villkor. I en ny UNICEF-rapport hamnar Sverige på alarmerande 23:e plats av 35 jämförda rika länder – långt efter de nordiska grannländerna som ligger i topp, skriver debattören Jenny Sonesson.

Hedersförtrycket i Göteborgs förorter är omfattande. Hela 78,4 procent av flickorna i vår undersökning känner sig mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. Vi hoppas att beslutsfattarna i Göteborg vill satsa resurser på att bekämpa denna hederskultur, skriver Amineh Kakabaveh, VHEK och sociolog Hans Ekbrand.

Debattören: Elever med problem som adhd och autism hamnar i ett B-lag redan i grundskolan.

Endast 55-60% av barn i samhällsvård går ut skolan med betyg som gör dem behöriga till vidare studier. I de kommuner som satsat på Skolfam lyckas 80% av eleverna gå ut nian med godkända betyg.

Roma kulturklass lever inte upp till de krav vi måste ställa på en skola. Frågan är hur det kunnat fortgå så länge, skriver oppositionsborgarrådet Cecilia Brinck (M) och uppmanar skolborgarrådet Olle Burell (S) att omedelbart agera.

Det skulle ju bli så bra – en profilklass för elever med romsk bakgrund. Men resultatet är katastrofalt. Arma barn, skriver Eric Erfors på ledarplats.

För två år sedan öppnade Anders Ahlzén i Djurmo sitt hem för en romsk familj. Under ett års tid undervisade han den yngsta dottern, Elisabet, som inte hade rätt till en skolgång i Sverige. På söndag sänds P1 dokumentären om Elisabet och hennes väg till skolbänken.

Elisabet, åtta år, satt i bilen medan föräldrarna tiggde. Hon spelade spel på mobilen, käkade godis och pysslade om sin docka. Sen fick familjen flytta hem till Anders, en pensionerad gymnasielärare. (webb-radio)

Vi bör betrakta barns ekonomiska förutsättningar som en diskrimineringsgrund, skriver Lisa Skiöld, Verksamhetschef på föreningen Barnombudsmannen i Uppsala.