Läs Skolportens intervju med Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i grundskolan och kommer att tala om framtidens digitala lärande.
När Mattias Schain såg att hans son började tappa intresset för matematik startade han Matteklubben. Fem år senare har initiativet bidragit till att kunskapsnivån i klassen höjts. Men samtidigt ser skolan en risk i att de elever som inte är med i klubben kan känna sig utanför.
Hashem Alwardi blandar ihop en öppen undervisning där eleverna inte förstår vad de förväntas göra med väldefinierade uppgifter som kräver kreativitet och problemlösning, skriver Roger Hedlund i en replik.
Många elever får inte den utmaning de behöver i undervisningen. För att möta högpresterande elever som behöver utmanas mer föreslår regeringen nu att det ska bli lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå. Försöksverksamhet med spetsutbildningarna kommer också att permanentas.
Det är kanske för pinsamt att så här trettio år senare erkänna att man kanske ville väl, men hade (tok-)fel, skriver skolexperten Per Kornhall i en krönika.
Fyret eller truet på livet. Overalt i den vestlige verden løber lærere en risiko, hvis de viser kunstværker af nøgne mennesker, tegninger af profeten Muhammed eller inddrager homo- og transseksualitet i undervisningen.
Bliver folkeskolen kampplads for de voksnes politiske ideologier, vil det ødelægge den demokratiske dannelse, advarer skoleledere og lærere. Nu vil politikerne undersøge, om nogle emner er så kontroversielle, at danske lærere censurerer sig selv.
Låna. Upptagen. Samarbeta. Vissa ord kan vara svåra att förstå när man är liten. Men de yngre barnen på Tollare förskola i Saltsjö-Boo har koll, de lär sig via drama och dockorna Ettan och Femman som dyker upp på gården varje vecka.
Spansklärare som inte kan ett ord svenska. Elever som undervisas i spanska av personer som inte kan ett ord spanska. "Stackars elever", säger Liss Kerstin Sylvén, språkvetare och professor vid Göteborgs universitet.
Bristfällig undervisning kan vara en orsak till att antalet funktionella analfabeter tycks öka i Sverige – en annan är att fackspråket blivit betydligt mer, skriver Lena Lind Palicki i en krönika.