Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever. "I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression", säger han.

Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver, skriver läraren Maria Wiman.

I den politiska världen talas det om mätbarhet, regler, styrning, tillväxt, anställbarhet. Och visst, det i sig är inget fel. Men vart tog diskussionen om bildning vägen? Vad hände med idén om att människan ska vara något mer än anställningsbar? skriver läraren Mikael Brunér i ett blogginlägg.

Det är vanligt att skolledningen tvingar lärare att göra sådant som inte finns detaljuttryckt i skolans styrdokument och som lärarna anser är negativt för undervisningen. Lärarkollegierna behöver därför någon form av vetorätt. Utbildningsminister Anna Ekström bör snarast undersöka möjligheten att lagstifta om denna frihet, skriver läraren Daniel Sandin.

Sedan i höstas forskar Elin Fagernäs om vad det är folkhögskollärare gör för att skapa trygga relationer för deltagare.

Larm, uro og manglende tid til reel undervisning. Sådan er hverdagen desværre i mange folkeskoleklasser i dag. Vi kan og skal ikke skrue tiden tilbage, men i stedet fremkalde en moderne form for disciplin, skriver Berlingske på ledarplats.

Skolorna använder grupparbeten som undervisningsmetod men eleverna gillar dem inte. Det är anmärkningsvärt att de får lära sig så lite om hur man samspelar i grupp. De behöver kunskapen när de ska ut i arbetslivet, skriver författaren och föreläsaren Pia Moberg.

Making class sizes smaller sounds like a success story, writes Andreas Schleicher, OECD director of education and skills.

Som enskild lärare behöver du hitta ett sätt att förhålla dig till det korsdrag som flera olika aktörers viljor och intressen skapar i skolan, och som driver lärare mot att överge kunskapsförmedling som mål. Fråga dig själv vad ditt läraretos är, skriver Johan Wennström, fil dr i statsvetenskap som forskar på den svenska skolpolitiken.

Det krävs att radikala åtgärder vidtas för att anpassa skolan till elevernas olika behov och förutsättningar. Målen för grund- och gymnasieskola ska vara styrande, inte antalet år varje elev går i skolan. En genomgripande översyn av skolans organisation med denna inriktning behövs, utan att politiken blandar sig i hur det genomförs, skriver flera debattörer.

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass. "Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning," säger språkläraren Helen Elofsson.