Högstadieelever i Göteborg kommer att få undervisning på plats i skolan igen, åtminstone till viss del.

De är unga, har sällan en lärarutbildning och får inte delta i planeringen av lektionerna. Ändå är det just elevassistenterna som skött stora delar av både Alvas och Milles undervisning.

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet. "Det här är ytterligare ett slag i ansiktet", säger bildläraren Lena Landström.

Det finns uppemot 20 000 elevassistenter i Sverige. De kan göra stor skillnad för de elever som behöver extra mycket stöd i skolan och ge bättre arbetsro i klassen. Men enligt en ny studie kan de också ha en negativ effekt på lärandet.

”Vill samhället på allvar ha tillbaka en skola som präglas av välutbildade lärare, kunskapsförmedlande lektioner och strukturerad respons till eleverna, så måste lärare ges rimlig tid för detta”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

There’s no shortage of lenses through which to examine this week’s Capitol riots: politics, history, race, gender, economics, media studies and more. Perhaps the through line in all these perspectives is education, and the liberal arts in particular.

Flera ämnen får mer tid när elevens val ser ut att slopas helt. Men bland alla vinnare finns det också en förlorare: bildämnet på högstadiet som föreslås bli av med fem undervisningstimmar. Det får flera bildlärare att ilskna till.

I Skolverkets förslag till ändrade timplaner får ämnena historia och samhällskunskap den största ökningen av timmar i grundskolan medan elevens val tas bort helt. Förslaget har nu skickats ut på remiss – men det har redan väckt debatt.

Vissa saker är helt enkelt sanna. Som att 1+1=2. Det måste barn lära sig redan på lågstadiet för att kunna orientera sig i den verkliga världen som vuxna. Skolan ska inte undervisa i falsk matematik, skriver DN på ledarplats.

Det finns drygt ett dussin skolor i Sverige som satsar på två behöriga ämneslärare i klassrummet. Och erfarenheterna är mycket goda även om mer forskning behövs. En stärkt lärarroll ger gott inlärningsklimat, skriver Anders Tidström, lärare och frilansskribent.

Skoldebatten har på senare tid mest handlat om friskolor, segregation och vinster – men varför lär sig svenska elever inte läsa, skriva och räkna ordentligt? Ivar Arpi pratar med Anna-Karin Wyndhamn, krönikör på Bulletin och fil dr i pedagogiskt arbete, och läraren Håkan Sjöberg. (webb-radio)

En mamma i Göteborg fann sin sjuåriga dotters mattebok orättad och full av fel. Det visade sig att läraren anser att rättning “tar bort glädjen”, och fick stöd av rektor. Själv har jag under utvecklingssamtal fått förklarat att eleven ofta själv får välja om fel i stavning eller grammatik ska markeras, skriver Anna-Karin Wyndhamn i…