TRR står för ”Tänka, resonera och räkna” och sprider sig snabbt i allt fler svenska kommuner. Men varför är undervisningsmetoden samtidigt så omdebatterad? Vi pratar med forskare, lärare och elever.

Lærer Esben Bækkelund Jensen var "chokeret", første gang han stødte på ChatGPT. Nu har han fået øjnene op for, hvordan kunstig intelligens har "revitaliseret kulturfagene som dannelsesfag".

Lärarutbildningarna ska reformeras så att lärare lär barn att läsa med vetenskapligt säkerställda metoder. Men förändringen tar tid – därför krävs fortbildning av yrkesverksamma lärare.

Vilket verktyg klarar du dig inte utan? Och vilken övning fungerar alltid när du hamnar i tidsnöd? Vi bad tre grundskollärare svara.

Karin Pettersson arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), och har under 20 år varit lågstadielärare på skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. I den här intervjun svarar hon på frågor om hur den tidiga läsundervisningen behöver anpassas för att stärka flerspråkiga elevers lärande.

Omfattande dokumentationskrav leder till sämre undervisning. "Mindre tid till dokumentation skulle ge lärare mer tid till sådant som på riktigt skapar kvalitet i skolan", säger Yvonne Solheim Mosling, Sveriges ­Lärares nationella skolformsförening för grundskolan.

Nedskärningarna i Malmö stad gör att lärarna får arbeta mer. Det visar en ny granskning i Sydsvenskan. "Mer än vad som ryms inom arbetstiden", säger Sveriges Lärares ordförande i Malmö, Andreas Lindahl.

Den svenska undervisningen inom STEM-ämnena, det vill säga matematik och No-ämnen, har länge varit satt på undantag i grundskolan. I en ny rapport från Näringslivets skolforum analyseras ämnet teknik. (pdf)

Svenska elever halkar efter inom flera centrala NO-ämnen. Läroplaner som satte läraren i baksätet, är en viktig förklaring, menar skoldebattören Per Kornhall. ”Alltihop byggde på idén att man inte kan lära ut någonting”, säger han.

Martin Laps vägrar att acceptera att musik främst blir något som utövas i musiksalen. Därför arbetar han nästan alltid ämnesövergripande, och deltar på både idrottsdagar och föräldramöten.

Matilda Nylén började intressera sig för matematik i 20-årsåldern. Innan dess skapade ämnet ett starkt stresspåslag. I dag är hon matematik- och psykologilärare på gymnasiet – en ämneskombination hon har stor användning av.

Nu kan lärare få större frihet att anpassa undervisningen efter de elever man har, skriver Per Kornhall i en krönika.