Jag är tillbaks där allt började för 24 år sedan. I klassrummet. Jag och 32 elever. Under de senaste månaderna har lärartillvaron på min högstadieskola kretsat kring kommun- och riksdagsvalet, lektionsplaneringar, dokumentation av prov, mobil- och tuggummidiskussioner och allt annat som hör läreriet till.
Sedan i somras är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro – oavsett om den är giltig eller ogiltig. Här är en checklista över varningssignaler och vad du kan göra åt dem.
När en elev ska börja i Blommensbergsskolans lilla grupp görs en noggrann kartläggning av behoven. Att vänja sig vid att vara skolelev igen måste få ta tid.
För Markus Hellström blev undervisning i en liten grupp, i lugn miljö, vändningen. Nu följer han sitt schema fullt ut – och hoppas kunna ha fler och fler lektioner i en vanlig klass.
Varje elevs frånvaro är unik, och behöver utredas som sådan. Redan i lågstadiet kan destruktiva mönster börja skönjas, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell. Det bästa sättet att slippa problematisk frånvaro är att arbeta närvarofrämjande.
När Esa Kuronen var nio år slutade han gå till skolan. Tack vare en liten undervisningsgrupp och respekt för hans behov är han tillbaka och går nu i årskurs 5 i särskolan.
Tusentals barn i Sverige går inte i skolan som de ska. Minst 5.500 barn var frånvarande mer än halva höstterminen förra året, visar en kartläggning som TV4:s "Kalla fakta" gjort.
Tusentals barn i Sverige går inte i skolan som de ska. Minst 5 500 barn var frånvarande mer än halva höstterminen förra året, visar en kartläggning som TV4:s Kalla fakta gjort.
De kallas "hemmasittarna" – barnen som inte går i skolan. ”Kalla faktas” granskning visar att så många som 5 500 barn inte går till skolan för att de inte får det stöd de behöver. På lång sikt kostar det samhället uppemot 30 miljarder kronor.