Staten bör bära kostnaden för anpassningar i skolan på samma sätt som för LSS. Det skulle lösa problemen och göra skolan reellt inkluderande, enligt föräldranätverket Barn i behov.
Vänta inte på diagnos! Skollagen säger att vi ska pröva anpassningar utifrån elevens svårigheter i skolan, inte utifrån vad BUP säger. Skolpsykolog Martin Johansson vill få upp tempot i EHT-arbetet.
Inkluderingskritiker ignorerar ofta merparten av forskningen och cherrypickar en bråkdel, enligt specialpedagogen Jens Jörnborn – som erbjuder alla debattlystna en läslista över studier att pricka av.
Att planera och undervisa enligt dubbla läroplaner är en utmaning. SPSM har tagit fram ett studiepaket med stöd till skolor där särskoleelever undervisas i grundskoleklass.
Waldorfrörelsen vill utbilda barn och behandla neuropsykiatriska funktionshinder – men inte prata om varifrån deras idéer kommer, och varför de ska tillämpas.
Skolan presenterar sig som specialister på barn med autism. Men verkligheten är en annan. Hot, utskällningar och lärare som sätter sig på elever tillhör vardagen. ”Det finns ingen specialpedagogisk kompetens”, säger Lisa, avhoppad Waldorflärare.
Jenny Samuelsson, logoped på DART och doktorand vid Göteborgs universitet, ska tala om digitala verktyg i särskolans läsundervisning på Skolportens konferens Grund- och gymnasiesärskolan.
Nya uppgifter från Skolverket pekar på att traditionell specialundervisning har försvunnit ute på skolorna. Ingen politisk diskussion förs om detta. Hur är det möjligt?, frågar sig Arne Engström., biträdande professor i matematikdidaktik, Strömstad Akademi.
Det sista lågpresterande elever behöver är repressiva åtgärder som förstärker utslagningen. Därför är det kontraproduktivt att låta dem gå om ett läsår. I stället borde man satsa på att undervisningen anpassas till deras förutsättningar att lära, skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik.