Skolans resursteam avvecklades lagom till höstterminens start. Nu jäser missnöjet bland personal på kommunens skolor. Samtidigt har två specialpedagoger med nyckelkompetens lämnat Östhammar.

Nyligen tog utbildningsnämnden i Stockholms stad ställning till ett förslag om att sänka verksamhetsstödet till resursskolor med 7 procent för 2013. Detta efter att redan ha sänkt anslagen med 25 procent för årets sista tre månader.

Drygt 2,1 miljoner kronor för 2013. Så mycket ger Specialpedagogiska skolmyndigheten till Landskrona, för att göra det möjligt att arbeta med att skapa en skola för alla barn och unga, där deras olika förutsättningar kan tas tillvara och utvecklas.

Samarbete är inte lätt. Skolan bör tänka över vem som deltar i ett samarbete med barnpsykiatrin och socialtjänsten. Ibland är klassläraren mer lämpad än specialpedagogen, visar Camilla Blomqvists avhandling.

Hällsboskolan, statens nationella skola för elever med grav språkstörning, blir kvar i Umeå. Däremot flyttar verksamheterna i Sigtuna till Campus Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm.

Barn med läs- och skrivsvårigheter som utvecklar sitt språk genom att läsa högt för sitt husdjur. Det är ett läsfrämjande projekt av totalt 32 som får dela på fem miljoner i bidrag från Kulturrådet.

Tierps skolor anlitar inte logopeder för att utreda om barn med läs- och skrivsvårigheter har dyslexi. – Viktigast är att alla barn oavsett svårigheter får rätt stöd i skolan, säger specialpedagogen Sara Rådbo.

Allt färre elever med dövhet eller hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning söker sig till Specialpedagogiska skolmyndighetens skola för målgruppen. Skolan tvingas därför flytta.

”Har du verkligen valt det här jobbet frivilligt?”, undrar tonåringen framför mig. Först tror jag att det är en klassisk undanmanöver för att slippa jobba. Jag förklarar att i mitt fall är det högst frivilligt och dessutom tycker jag det är både roligt och stimulerande, skriver Johan Edström, specialpedagog.

I alla skolor borde det finnas resurser till någon person som kan vara ute på rasterna och leda olika aktiviteter, skriver Björn Andersson, chefredaktör på tidningen Specialpedagogik.

Många åtgärdsprogram är riktigt dåliga. De kan sakna både fullständig utredning och tydliga mål. Så summerar Anders Heiborn, chef för Skolväsendets överklagandenämnd, ett drygt års arbete med överklagade åtgärdsprogram.

I Västerås har flera skolor haft svårt att nå målen. Därför satsade man på IDA, det prisade skolutvecklingsprojektet som med kulturämnenas hjälp ger elever bättre självkänsla och måluppfyllelse.