Skolan ska motverka konsekvenserna av elevers funktionsnedsättningar – det gäller både undervisning och bedömning. Men svårtolkade kunskapskrav och ökat fokus på nationella prov ställer till problem.

Skollagen följs inte av kommunerna, och många barn i Sverige går miste om en fungerande skolgång. Det menar föräldranätverket ”Barn i behov”, som håller en manifestation i Stockholm den 10 december.

Ju högre upp i årskurserna, desto fler elever får någon form av särskilt stöd. I årskurs nio har var femte pojke ett åtgärdsprogram. Men enligt Skolverkets statistik minskar stödinsatserna kraftigt i årskurs sju.

Lärarna på Sjöviks folkhögskola kan anpassa undervisningen till de elever de har. De har stora möjligheter att styra över innehåll och tid och möter elever som av olika orsaker misslyckats i skolan tidigare. Bland annat möter de elever i gränslandet mellan skola och särskola.

I varje skola och i varje klass finns elever med svag teoretisk begåvning, som har svårt att nå kunskapsmålen. Men att prata om begåvning är laddat.

Vår skola är barnens räddning, anser lärarna på Järdalaskolan i Linköping. Men att placera barn i särskilda resursskolor bryter mot skollagen, enligt Skolinspektionen.      

Reglerna för hur extra resurser fördelas till elever i behov av särskilt stöd ska ses över. Det meddelar regeringen och går därmed vidare på den förra regeringens linje.

Läraren Daniel Everitt följer minsta lägesförändring hos sina elever i träningsskolan. Bakgrunden som fritidspedagog ger honom många ingångar till elevernas lärande.

”Varenda Södertäljeunge ska klara skolan”. Med den rubriken arrangeras en konferens i stadshuset om barn som har svårigheter med sin skolgång.

En av Lunds klassiker får snart en ny roll, efter 144 år.2016 lämnar de sista barnen med hörselnedsättningar Östervångsskolan.

Totalt har fler än var tionde elev i grundskolan hösten 2013 någon form av särskilt stöd eftersom de riskerar att inte klara av skolan. Andelen ökar i de högre årskurserna, men minskar mellan årskurs 6 och 7. Minskningen beror troligen på att dokumentationen inte alltid följer med vid skolbyten, skriver Skolverket i ett pressmeddelande.

Tolv procent av eleverna i grundskolan fick någon form av särskilt stöd förra läsåret. Det är en minskning sedan 2012/2013, då andelen var 14 procent, enligt Skolverkets statistik.