Partierna ligger uppenbarligen inte i fas med ungdomarna när det gäller vilka problem som är viktiga i skolan, skriver Inger Enkvist, professor emerita.

I Utbildningsområde A fanns en önskan om att låta barn vara en del av en större demokratisk process samt skapa en vi-känsla för alla förskolor. I år fick därför alla femåringar i området chans att göra sin röst hörd i valbussen. Man hoppades också uppmuntra vårdnadshavare till högre valdeltagande i riksdagsvalet.

M blev största parti, följt av SD, i skolvalet 2022. Åttiotalets gamla högerdevis ”satsa på dig själv” har gjort comeback. Individualismen klappar medhårs. ”Du är unik”, ”du är värd bättre”. Alla gillar att höra det, skriver läraren Göran Rumenius.

Vad blir resultatet när Sveriges elever får bestämma? Välkommen att söka, ta del av och jämföra det preliminära resultatet mellan olika län, kommuner och skolor.

För medan det skrivits spaltmeter efter spaltmeter om unga som skolstrejkar för klimatet är det min allmänna bild att det knappast skrivits något alls om den kraftiga högerlutningen bland unga som snarare efterfrågar billigare diesel till sina a-traktorer än eko-mat på skoltallriken, skriver Anders Gustafsson på ledarplats..

Hur kan man förklara den högervind som syns såväl bland förstagångsväljare som i skolvalet? Pelle Ahlin Olofsson, Demoskop, Ulrik Hoffman, Ungdomsbarometern och Jonathan Lundberg, författare och journalist, diskuterar denna förflyttning med SvD:s Andreas Ericson. (webb-radio)

Nu har även Sveriges elever röstat i skolvalet. De preliminära rösterna presenterades på måndag eftermiddag under MUCF:s valvaka och resultatet visar att M och KD får större stöd än i riksdagsvalet.

Både SVT:s vallokalsundersökning och skolvalet visar på en tydlig högervind bland unga – stick i stäv med den officiella bilden av var ungdomens sympatier ligger. Det skriver Adam Cwejman på ledarplats.  

Moderaterna blir största parti, följt av Sverigedemokraterna, när Sveriges elever säger sitt i skolvalet 2022. Miljöpartiet landar strax över fyraprocentsspärren.

Drygt 80 procent av högstadie- och gymnasieungdomar har i år möjlighet att delta i skolvalet till riksdagen. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som arrangerar valet är syftet att lära ungdomarna hur ett val går till och vad de olika partierna står för.

På Kattegattgymnasiet träffade SVT några förstagångsväljare för att prata om frågor som är viktiga för dem.