Trollhättan är en av landets mest segregerade kommuner. Det märks inte minst i skolorna. Vilka möjligheter har egentligen en kommun att motverka skolsegregation inom rådande skolvalssystem? (webb-radio)

På Nygårdsskolan och Tjärnaskolan i Borlänge ska ett förebyggande arbete med de minsta barnen och deras föräldrar förbättra skolresultatet. I förlängningen ska arbetet i tvärprofessionella team stärka familjerna och minska segregationen.

Att motverka segregation och skapa likvärdighet är skolans viktigaste frågor, sa grundskolechefen i Enköping, Anders Härdevik, i en artikel tidigare i veckan. Men hur ser det ut, ökar eller minskar segregationen?

Dousa har helt rätt i att skolan är viktig. Men Moderaternas politik hänger inte ihop. Den kommer inte att bryta skolsegregationen eller motverka klassamhället. Snarare tvärtom, replikerar Järvaborna Anders Österberg (S) och Elvir Kazinic (S).

En stor utredning ska se över hela skolorganisationen i Trollhättan och syftet är att minska skolsegregationen. Redan nu öppnar utbildningsnämnden för att antalet 7-9-skolor ska bli färre.

Flera studier har pekat på ett samband mellan det fria skolvalet och en ökad skolsegregation. Genom att bli bättre på att förstå hur och varför elever och föräldrar gör sina val, kan vi med relativt enkla medel få fler att fatta mer välinformerade beslut. Nudging kan vara en del av lösningen på problemet, skriver Evelina…

Slutsatserna i OECD:s nya rapport om den svenska skolan har förvrängts i debatten. Skolsegregationen är i själva verket unikt låg. Det som karaktäriserar svensk skola är i stället bristen på ordning, unikt många sena ankomster och svagt ledarskap, skriver Hans Bergström, före detta chefredaktör för DN.

Skolledarbristen kommer öka närmaste 10 åren och skolor med störst utmaningar drabbas värst. Ett professionsprogram och bättre lön skulle göra att fler tar steget till att bli skolledare, skriver ordföranden för Lärarförbundet skolledare

Under de senaste 20 åren har den svenska skolans likvärdighet försämrats. Men när experter ska diskutera lösningar undersöks inte alla förklaringar, skriver Mats Wingborg.

Ungdomar drabbas om de föds i fel stadsdelar och av fel föräldrar. Det finns skolor där nästan inte en enda elev har svenska som modersmål. Skolsegregationen bryter mot grundlagen, skriver läsaren Per Sundgren på DN.Åsikt.

Låt 2019 bli det år då vi inte längre ödslar tid på att debattera om det fria skolvalet har negativa effekter eller inte på våra barns och ungas liv, vädjar Vesna Prekopic.