Bijan Fahimi, VD för Tellusgruppen, konstaterar att den främsta orsaken till segregationen inte är friskolor. Så långt har han rätt i sin debattartikel. Skolsegregationen beror mest på bostadssegregation men den förvärras av skolvalet. Resten av artikeln är tyvärr djupt vilseledande, skriver Markus Larsson, Tankesmedjan Balans, i en replik.

Debatten om friskolornas vinstuttag har blossat upp på nytt. Den här gången är huvudämnet friskolornas påstådda roll i skolsegregationen. Det är obegripligt att skolföretag som bedriver verksamhet som uppenbarligen är efterfrågade framställs som ett av skolans största problem, skriver Bijan Fahimi, VD Tellusgruppen.

Det kan aldrig vara skolans ansvar att ensamt minska klyftorna i samhället. Men om skolan ska kunna bidra i det arbetet är det fria skolvalet centralt, skriver M-politiker i Stockholms stad i en replik.

En långsiktig trend av ökad skolsegration bekräftas ytterligare av resultaten i Timss-mätningen som presenterades av Skolverket under tisdagen. Det menar Anders Jakobsson, professor vid Malmö universitet. ”Grundläggande förändringar måste ske om vi ska komma tillrätta med problemen i svensk skola”, säger han.

Om man vill bryta segregationen i skolan måste man på allvar intressera sig för vad motståndet beror på. I mitt eget fall finns en oro för stök, låga kunskapsresultat och hedersnormer, skriver Expressen på ledarplats.

OECD har länge riktat kritik mot det svenska skolsystemet som idag gör att klyftorna och segregationen ökar. Nu verkar Hammarkullsskolan genom rektor Linnea Lindqvist kommit på något.

Förslaget om kvoter i skolan är till föga hjälp för den stora merparten som går i underpresterande skolor. Lägg krutet på att hjälpa majoriteten i stället. Det skriver Karin Pihl på ledarplats.

Moderaterna vill se ett allmänt skolval – men sågar alla andra förändringar som ligger på bordet för friskolorna. Skolpolitiska talespersonen Kristina Axén Olin vill i stället granska alla skolor hårdare och stänga de dåliga.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på Björn Åstrands betänkande om en mer likvärdig skola: remissen SOU 2020:28 "En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning".

Det har snart gått tre år sedan Kvarnbäcksskolan hade Skolinspektionen efter sig. I dag betraktas grundskolan i Jordbro som ett exempel på att det går att bryta en negativ spiral, och motverka konsekvenserna av skolsegregation.

Remisstiden för regeringens likvärdighetsutredning om hur segregationen kan brytas i svenska skolan har gått ut. Åsikterna om förslagen går isär bland riksdagspartierna.

Sveriges kommuner och regioner ställer sig kritiskt till flera av likvärdighetsutredningens förslag om hur segregationen i den svenska skolan ska brytas. Förslaget att införa kvoter i stället för kötid till populära friskolor avfärdas.