60 år efter grundskolereformen 1962 är den fortfarande högaktuell i skoldebatten. Men vad säger egentligen forskningen om denna jubilerande skolreform?

Vågar politikerna göra upp om de nödvändiga reformer av skolsystemet som krävs, undrar Åsa Fahlén, LR, och Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, som föreslår kompromisser om två propositioner.

Regelverket för friskolorna i Sverige måste göras om, säger Johan Pehrson i sitt första linjetal som partiledare för Liberalerna. ”Vi ska aldrig ducka för dom brister som faktiskt är uppenbara för många”, säger han när partiet startar sin valkampanj i Norrköping.  

30 år efter att reformen genomfördes har friskolorna återigen hamnat i centrum för den politiska debatten. Blev det som man tänkte sig? Odd Eiken, en av reformens arkitekter, skriver om friskolesystemets tillblivelse och påminner om hur lätt friheter som tas för givna kan gå förlorade, skriver Odd Eiken, en av friskolereformens arkitekter.

Kanske är det en evig sanning: reformers oavsedda konsekvenser är alltid väsentligt fler och ibland långt värre än de avsedda. Desto större anledning att genomföra förändringar med sans, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Hur har svensk skola påverkats av de strukturella förändringar som skett under de senaste 30 åren, och då framförallt av friskolereformen? SvD:s Paulina Neuding diskuterar med Karin Grundberg-Wolodarski, författare till boken "Experimentet: så blev den svenska skolan en av världens mest avreglerade".(webb-radio)

Att inte lyfta fram skolan i vårändringsbudgeten är upprörande, skriver Matz Nilsson, som vill att alla partiledare och skolpolitiker kommer överens om viktiga skolreformer - nu.

Friskolereformen skulle leda till fler valmöjligheter och en levande landsbygd. Men majoriteten av ansökningarna till Skolinspektionen kommer från skolkoncernerna. Skoldebattören Linnéa Lindquist ger sin bild av orsaken.

Per Kornhall, oberoende skolexpert, författare och bloggare på skolvärlden, skriver om den undangömda rapporten från OECD och vad hans besök i Chile mynnade ut i.

Runt om i Sverige gläds elever och föräldrar åt den valfrihet och de möjligheter friskole­reformen har öppnat upp. Att kalla reformen för ett misslyckande är att bortse från allt detta, skriver Ulla Hamilton i en replik.

Det giver mange flere mennesker muligheden for at komme ind på deres drømmestudie, mener gymnasieelev.

Reformkommissionen anbefaler at 9,0 fremover skal være den højeste adgangskvotient til videregående uddannelser.