Dåliga resultat i svenska skolan går varken att skylla på kommunalisering eller fritt skolval. Enligt en ny rapport började resultaten sjunka innan reformerna på 90-talet.

Idag presenterade Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) sin granskning av utvecklingen i skolan efter 1990-talets skolreformer. Granskningen visar att de fallande skolresultaten påbörjades före dessa skolreformer. Detta är väl känt för oss i Lärarnas Riksförbund.

I skymundan av den stora kommunaliseringsutredningen, presenterades utredningen Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer i våras. Utredaren Per Thullberg presenterade en rad förslag om hur reformer på skolans område bör vila på en ordentlig kunskapsgrund. Sveriges Skolledarförbund håller med i sitt remissvar på utredningen.

En nationell utbildningspolitik som kännetecknas av stora och snabba reformer som beslutas och sjösätts utan tillräcklig underliggande analys riskerar att bli mer eller mindre verkningslös. Den riskerar också att dra fokus och resurser från det som har verklig betydelse för lärandet och resultaten, nämligen uppbyggnad och utveckling av kompetens hos lärare och skolledare.

Väl planerade reformer har större chans att lyckas. SKL ställer sig därför bakom utredningen Utvärdera för utveckling som föreslår systematisk utvärdering av reformer på skolans område.

Statistik läcker nu ut från en kommun i taget. Det gäller den första årskullen som gått på yrkesprogrammen i den nya gymnasieskolan GY11. Vi i MP säger ”vad var det jag sa”, när vi ser de alarmerande resultaten, skriver Johan Svensk (MP), m.fl.

Skolan måste ha radar och GPS, varje skolreform bör ha ett tydligt utvärderingsbart syfte, styrdokumenten behöver bli mer konkreta och skolutveckling ska inkludera lärarna. Det skriver Helena von Schantz och Johan Kant.

I snart åtta år har Jan Björklund och regeringen Reinfeldt genomfört sin reformtäta skolpolitik. Ibland har det gnisslats ordentligt både inom och utanför lärarkåren. "Det stormar alltid runt utbildningspolitik, för det finns väldigt många olika uppfattningar. Det är jag medveten om", säger han till Skolvärlden i en längre intervju.

Under åren 1991-2014 har reformerna regnat över den svenska skolan. Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit liksom lärarnas status (webb-tv).

Upplands Väsby kommun har infört en rad förändringar som påverkat skolornas arbete. Syftet har varit att effektivisera och höja kvaliteten, men de låga elevresultaten dalar och flera rektorer tillika kommunens skolstrateg är kritiska.

Svensk skola beskrivs som "ett slagfält för ständiga reformer". Men kollen på hur reformerna påverkat elevernas kunskaper har varit dålig. Nu föreslås både stickprov bland elever och bättre utvärdering av förändringarna.

Varje reform som sjösätts på skolområdet bör åtföljas av en tidig utvärdering. Först då kan man veta om den har fått effekt, enligt en utredning.