Prov som rättas centralt, information till föräldrar om skolors förädlingsvärde och oannonserade inspektioner. Det skulle förbättra elevernas kunskapsresultat, enligt en ny rapport.

Förändra lärarlegitimationerna, betygssystemet och bromsa marknadiseringen av skolan. Det är några att förslagen för att förbättra svensk skola i en ny rapport som presenteras idag.

Detaljstyrning och ineffektiv fördelning av pengarna hindrar Skolverket att slussa vidare statsbidrag till kommuner och friskolor. För 2016 handlar det om en halv miljard.

Här är tre reformer som inte enbart skulle ge ett sken av förändring utan faktiskt förändra elevers, lärares och skolors situation, skriver Christopher Rydaeus, riksledamot för Moderat Skolungdom.

En tillitsreform ska minska detaljstyrningen av lärarna och frigöra tid till undervisningen. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att undersöka hur ”styrningsrevolutionen” ska kunna bli verklighet.

Hanteringen av lärarlegitimationsreformen har minskat rektorernas förtroende för politikerna, visar forskare vid högskolan i Gävle. De har studerat kravet på lämplighetsprövning av nya lärare, som togs bort efter bara tre år.

Ny läroplan, ny skollag, ny betygsskala, nya nationella prov – det var bara några av reformerna som sjösattes 2011. Nu har Skolverket utvärderat hur det går i praktiken.

Jag tycker att det räcker med att rabbla skolreformer för att visa på svensk skolas katastrofläge. Det verkar som om det bara är politikerna som inte förstår att det är deras bedrövliga politik som fört oss dit där vi är idag, skriver Petra Westerduin i en insändare.

Den nya läroplanen och kursplanerna har tagits emot väl av lärarkåren, men genomförandet har på flera sätt varit problematiskt. Fortfarande finns problemområden. Det visar en utvärdering som Skolverket har gjort.

Den nya läroplanen och kunskapskraven är tydligare och mer användbara än de gamla. Det anser en stor majoritet av landets högstadielärare. Men de ser också problem med betygsättning och ökade krav på dokumentation. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Regeringen har tillsatt en kommitté för att ta fram långsiktiga lösningar för validering av kunskaper inom olika yrken och på olika nivåer.

Hur Sverige ser ut om trettio år beror på hur den demografiska utmaningen hanteras, och hur vården, skolan och omsorgen moderniseras. Sanningen är att de flesta av de senaste decenniernas reformer varit verkningslösa. Vi måste inte minst använda data om välfärdssystemen på ett nytt sätt, skriver Anders Ekholm, Institutet för Framtidsstudier