Snabba reformer krävs för att vända utvecklingen med sjunkande resultat i svensk skola. Men vilka förändringar är möjliga om skolan och lärarna är marinerade i felaktiga pedagogiska idéer som lär ta generationer att fasa ut? skriver Peter Santesson, författare och opinionschef på Demoskop, i en krönika.

Den svenska statsmakten är ovillig att ge skolan som organisation tydliga strukturer. Det leder till att läraren lämnas ensam i rollen som myndighetsutövare, skriver läraren Svante Holmberg.

Professor Jonas Linderoth ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer på DN debatt i dag. Men han får mothugg. En bisarr argumentation, anser professor emeritus Ulf P Lundgren.

Nittiotalets pedagogiska idéer ledde inte till en bättre skola. Trots det är det väldigt tyst bland oss pedagogikforskare som bidragit till att underminera lärarkåren. Det vore kanske på sin plats att vi gjorde avbön, skriver professor Jonas Linderoth.

En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att en majoritet av Sveriges lärarkår kräver ett nytt skolsystem – 54 procent anser att skolvalet behöver förändras.

Lärarnas Riksförbund har genomfört en enkätundersökning bland Sveriges befolkning om skolsystemet.

Det skulle bli mindre klasser och legitimerade lärare. Men i spåren av flyktingkrisen väntas det bli precis tvärtom, visar Aftonbladets enkät. "Om inte mer görs kommer vi sannolikt se fler obehöriga lärare, större klasser, inställda lektioner och ökad arbetsbelastning för lärarna," säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Hög tillit till samhällsinstitutionerna anses vara grunden till det lyckade svenska samhällsbygget. Det åligger därför skolan att värna den tilliten innan identitetspolitiken får fäste i skolorna och dess företrädare kräver undantag från den nationella läroplanen, skriver gymnasielärare Svante Holmberg.

Så som skolan är utformad idag låter vi alltför många elever förlora, både när det gäller tilltro och kunskaper. Skolan måste omformas i grunden. Betyget F blir destruktivt och det är fel att dela in eleverna efter ålder, skriver skolledaren Peter Heddelin.

I väntan på skolkommissionens första förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden kommer fler idéer om hur svensk skola ska kunna utvecklas och komma till rätta med bland annat dalande skolresultat.

SNS-konferensen den 21-22 mars var intressant på många sätt. Kontrasten mellan de bägge rapporterna som presenterades angav tonen på konferensen eftersom de så tydligt representerade skilda utgångspunkter och visioner för skolan, skriver professor Ingrid Carlgren.

I en slutrapport från SNS Utbildningskommission presenteras en rad förslag på hur den svenska skolan ska bli bättre.